Mukkis

 

Jag: Simon, du borde lära mig allt du kan om mobiler så jag inte behöver komma till dig varje gång något är vajsing..

 

Simon: Näää, då skulle du ju aldrig komma hit mer...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Något som är bland det bästa jag vet, är när man ser att barn är glada. När lyckan lyser i hela ansiktet och man ser att de mår så sjuuukt bra (bra ordkombo... not!).

 

 

Fast jag tänker skriva om ett spel som jag fastnat stenhårt i nu (jag fastnar stenhårt i olika saker nuförtiden.. som vissa böcker. Jag har inte läst så mycket som jag gjort det senaste året tror jag..).

 

ANGRY GRANNY RUN.

Man är en liten tant som springer fortare än Bolt himself, nedför en gata, i ett kvarter, där det kan hända precis vad som hellst.

Bl.a ska man samla mynt, hoppa över vägarbeten och stora fiskar, slida under lastbilar, tvättställningar och glasväggar. Med gatan kan det komma andra pensionärer och man får mer poäng om man slår ner dem. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här sitter jag och mitt benrangel och myser i soffan, en söndagmorgon. 

Det är grått ute, för ovanlighetens skull..

Vi har just tittat på Disneydags, ätit frukost och nu glor vi på Fem Myror Är Fler Än Fyra Elefanter. Det är helt fantastiskt att man fortfarande sänder "gamla" program.

Man får en tidstripp tillbaka. 

 

Hos även 2000-talets barn.

Dem som är vana vid animerade figurer och tecknade gubbar med trekantiga huvuden (tänker inte alls på Phineas & Pherb...).

Humorn är ju bra. Men sen när har man kantiga huvuden? 

Ioförsig, ankor kan heller inte lösa världsproblem, men förstår ni skillnaden? Ibland blir man ledsen på tecknat alltså.

 

 

 

 Älskling tittar på Fem Myror.

 

 

 

 

 

 

är ett land utan namn.

 

Det är ju ioförsig en ganska fin sång, men man blir ju trött efter att ha hört den spelas på repeat i huvudet några tusen gånger.

Jag har hört, att enda sättet att få en låt att försvinna ur huvudet, är att lära sig hela texten (undrar just varför jag kan så många låttexter................).

 

Nu har vi i alla fall Stad I Ljus i Skövde.

Vet inte om andra städer har det också, men vackert är det.

Syster, Ville och jag åkte ner till stan idag för att titta på lite Stad I Ljus.

 

 

 

 

 

 

 

Min pappa: Ville, har du kräkts idag?

 

 

Ville: Jaa...

 

 

 

 

Ville: Men inte på golvet!!!

 

 

 

Först var jag ju glad åt att vi båda sovit till HALV TIO idag, även om grabb halvt hostat ur sig sina små lungor i natt.. men min glädje över tiden vi sovit, dog så fort jag tittade ut. Fy faan alltså, vilket tråkigt väder!!

Det var ju mörkt och dugg och grått och mulet och bara BLÄÄÄ!

Det var bland det deppigaste och tråkigaste jag sett i mitt liv!!

 

 

Man känner inte för att gå ut, även om man borde få frisk luft.

Man känner inte för att åka nånstans, men man vill heller inte vara hemma.

Så jag städade badrummet istället.

Förstår ni hur bra ättika och såpa är mot sånt brunt som lätt blir i badrum, på väggarna??

Mitt badrum borde nu utses till ett av de renaste i världshistorien (dock doftar det fortfarande ganska mycket ättika....... men det är rent!!).

 

 

 

 

 

 

 

Det kommer reportage om kryssningar: Budget, Mellan och Lyx.

 

Själva reportaget handlar om kryssningar till Helsingfors och Tallinn och allt på sidan handlar om Tallinksiljas kryssningar (utom en liiiten notis om Ålandskryss över dagen) och längst ner finns en websida till tallinksilja.se.

Som den båtnörd jag är, undrar jag vad Ville Viking gör i det här reportaget??

 

 

 

Fatta vilken hög jag fick med mig hem från fotobutiken idag.

 

Och gissa vad jag har gjort ikväll - istället för att blogga - istället för att duscha

- istället för att äta kvällsmat - istället för att moffa i mig chokladen jag köpte idag... 

Snacka om prioriteringar...

 

 

Det känns liksom konstigt. 

Veckan på jobb var bara skitjobbig och jag såg inget ljus i någon tunnel heller. Jag som annars brukar skratta åt bekymmer och se dem med lite ironi - det blir bra!

Fast det har inte riktigt varit så den här veckan.

 

För att minska risken för cancer, för att bli piggare, för att ha solen innom sig eftersom den inte syns utanför.. bla bla blaa.. 

Jag har tillockmed inbillat mig att jag säkert blir sjuk av det här.

Jag som aldrig är sjuk. För det är bara sjuka och nedstämda som blir sjukare.. tänk om något händer mig?? 

Viftar bort den tanken - fort!!

 

 

 

 

Jag gjorde ett försök att bli piggare sist jag var hemma.

Jag satt vid datorn och bestälde plötsligt hem tre böcker.

 

 

1. Hämtat en sjuk grabb klockan sju imorse.

Fick frukost (kaffe inkluderat såklart) av mamma innan hon åkte till jobbet <3

Trafikverket ska göra akuta banarbeten mellan 9 november - 8 december.

Varpå jag har turen att ha bokat ett tåg som nu blir inställt.. 

Så fort jag kom hem ringde jag ju till SJ för att få min biljett ombokad till ett mindre inställt tåg.

 

 

 

 

Damen: Mmm... hmm... jag ska hitta din bokning här..

mmm... mmm... just ja... MEN SKA DE HÅLLA PÅ PÅ DET HÄR

VISET? VIST VILL DU HA EN RÄKMACKA!!?

 

 

Jag: Eeh?? Jag har ju en andra klass biljett..

 

 

Damen: MEN DET ÄR JU GRATIS. NU FÅR DU EN RÄKMACKA.

 

 

Jag: Eeeh?? Jaaaha.. tack.

 

 

Damen: SÅ FÅR DU INTERNET OCKSÅ! SKA DE

HÅLLA PÅ ATT STÄLLA IN TÅG SÅ ÄR DET DET

MINSTA JAG KAN GÖRA FÖR DIG. VARSÅGOD.

 

 

Jag: Eeeh... tack..

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Syrran pratar lite för sig själv.

 

 

Ville: Kikki, vem pratar du med?

 

 

Kikki: Jag pratar lite med mig själv..

 

 

 

 

Ville: Det är inte så normalt!!

 

 

 

I mitt kök sitter min syster.

 

Snart ska vi till Donken och äta skräpmat!

 

Härligt!

 

 

 

Over And Out

 

 

 

 

 

 

Nu är det alltså officiellt, det finns svart på vitt (eller snarare en mellan-ljus nyans av grått på vitt) att min syster har abdikerat till singellivet.

Vi välkomnar henne med stora och varma omfamningar, lite pannkakor och ett hjärtligt "LYCKA TILL" - Välkommen ut, älskade syster!

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är mycket bäbisar nu.

Jag tycker att det varit världens baby-boom just. Bebisarna har bara ploppat fram som svampar (inte för att jag någonsinn hittat en ätbar svamp men, nu handlar det här inte om svampar utan bebisar). Och mer kommer det!! Jag tror jag har tre eller fyra bekanta som ska ha nu i december-januari. 

 

- HADE NI INGET ANNAT ATT GÖRA PÅ SKIDSEMESTERN ELLER?

 

Äh, jag tycker bebisar är söta.

Folk får skaffa hur mycket bebisar de vill. Och man blir alltid lika glad när man hör om sådana nyheter!!  

 

 

- VAAA??!!!!! KLART VILLE SKA HA SYSKON!! SKA DU BERÖVA HAN PÅ SYSKON? DJURPLÅGARE!!!

 

Allt har bara varit perfekt idag (bortsett från att jag släckte lampan 01.24 av egen dumhet, och grabb kom in 07.22 och hostade lungorna ur sig). Fast pigga har vi varit (när jag väl fick tummen ur arslet att komma ur sängen 08.56).

 

Eller ja, planen var att åka till stan för att framkalla bilder (431 st blev det).

Joo, jag är en sån!!

Jag vill att grabb ska kunna se sig själv på bild på papper, inte bara på nån nedrans skärm.

 

För jag vet själv hur överjävligt det är att inte kunna sova för att det kliar i halsen, man dricker och dricker, men det kliar och det tänker inte flytta på sig ens med våld! Sen till råga på allt blir man väldigt kissnödig.. och det tänker jag inte utsätta grabben för heller. Så fort det kliar i min hals ger jag den Nipaxon! Det är rena dundervapnet mot hosta! Det var faktiskt när jag googlade (jag vet, jag ska inte googla sjukdomar!!!) Nipaxon, som jag blev halvt förälskad i det läkemedlet. 

"Nipaxon innehåller bla bla bla som stänger av hostreflexen i hjärnan."

WOHOOOO!!

Coolt, som att trycka på en OFF-knapp och vips är hostan väck.

Nipaxon är en basvara i mitt läkeföråd!

 

 

Fy fasiken va smart!!

 

 

 

Och jag har förlåtit dem, eller så hämnas de på att jag inte tar hand om mitt barn varje vecka. Vem som hämnas på vem? Det är frågan.

 

Han vet precis hur han ska hitta dem, han är ett tekniskt under (som alla föräldrar credar sina barn). Från det han kommer hem från dagis, tills han ska sova, sitter han mest vid datorn... detta resulterar i att när jag ringer hem om kvällarna och vill höra hans röst, hör jag bara "neee, jag vill inte prata". Han vill väldigt gärna spela spel på min telefon, när jag är hemma, som vi gemensamt laddat hem.

 

Grabb får inte spela dator förrän jag ringt och han har pratat med mig (hahaha, my evil laugh).

 

Mamma berättar om den nya rutinen, medan jag hör små steg i bakgrunden.

 

Ville: Är det min mamma??!!!

 

Jag pratar med grabb och han pratar gladerligen med mig. 

Efter "jag älskar dig" och "jag saknar dig" hör jag honom ge bort telefonen och säga:

 

Ville: Får jag spela nu??

 

 

Ja, ja.. jag fick ju prata med honom i alla fall...

 

 

Nu har du gått och lagt dig två kvällar i rad utan att säga "god natt" till mig. Jag antar att det hör till åldern. Och jag kan bara gå därifrån. Du säger åt mig att gå, på ditt sätt, och jag kan inte tvinga dig att ha mig nära om du inte vill..

 

Antagligen är allt lite svårt att hålla ordning på, nu när du börjar förstå att saker funkar av en anledning, det blir liksom som glass i ugnen och laxen kvar i frysen. Du har så otroligt många funderingar och frågor, och jag kan inte svara på en fjärdedel av dem.

För mig är allt så självklart. 

Varför brinner ett ljus?

Vad gör så vi lever?

Hur funkar en motor?

Varför är vi vita i huden och andra chokladfärgade?

Varför, varför, varför...??

 

Jag gillar det där när grabb har en liten diskussion för sig själv och sen berättar en teori för mig. Låt oss säga att det handlar om hans pappas bils avgassystem (det är en återkommande story (som jag börjar kunna utantill nu)). Jag lyssnar och försöker förstå, och få honom att berätta mer ingående, och han berättar och förklarar. Till slut kommer han till en slutsats och jag håller bara med (även om jag bara hängt med på hälften), fast han är inte klar där, han måste ställa en fråga till: Varför?

 

 

 

 

Hoppas ni sovit bra. 

Det är en magisk känsla att vakna hemma i sin egen säng. Det vet ju ni som får komma hem varje kväll.

 

Igår kväll ungefär vid elva tiden, fick jag för mig att jag ska göra en fotobok åt grabb i julklapp.

Oj vad glad han kommer vara när han har sin egen bok med bilder från resan som han kommer minnas lääänge. 

Det var ju lättare sagt än gjort. Jag var på flera sidor men jag fattade ju ingenting - jag la ner't efter en och en halv timmes klickande, flyttande, laddande, storleksändrat..

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Härlig frisyr att vakna till.

Vad hände i natt egentligen??

 

 

 

 

 

 

Igår satt jag på SJs snabbtåg xxx på väg hem från Stockholm.

Jag kände verkligen hur SKÖNT det skulle bli att komma hem.

Det har varit en ganska lugn vecka, passagerarmässigt (förutom i söndags). Det är höst, "stormarna" börjar visa sitt intresse igen. Även om jag tycker att det är ganska roligt när det gungar.