Mukkis

...with a happy, happy smile!!!
Allt funkar hur bra som hellst. Det kan inte bli bättre (jo det kan det, men jag erkänner inget än). Ville är en riktig praktbebis. Jag älskar honom över allt annat. Jag har nog äntligen fått de där moderskänslorna, som alla snackade om i början, som jag inte kunde hitta. Allt är helt fantastiskt! Och jag skulle ljuga om jag sa att det här med att E kommit in i bilden inte rör mig i ryggen, för det gör det. Det är sååå skönt att V änligen fått sin far. Och farmor och farfar och faster och kusiner.. Jag skulle kunna säga det varje dag, fast det skulle bli lite tjatigt då. Har sån god lust att bara krama om honom, och tacka honom för att han ville vara med. Undrar om han förstår.. det viktigaste är i alla fall att han är med, sen kan jag vara hur glad eller sur jag vill. Är bara sååå otroligt lycklig över det här!! Det bara spritter i kroppen på mig.

Ville, du betyder såå mycket för mig. Du anar inte. Dina léenden bekräftar allt jag önskat mig. Du är min stjärna, min prins, och jag älskar dig!!

JAG ÄR SÅ JÄÄÄÄVLA BRAAAA!!!!
Först vill jag berätta att jag blev helt tårögd av kommentarerna som Sandy och Lina gav åt mitt senaste inlägg. Ni är sååå söta, och det betyder så mycket för mig att ni bryr er, även om jag inte är kvar ombord. Jag hoppas ju dock fortfarande att återkomma en dag, men det där var så gulligt så en tår föll för min kind..
Tack, ni är bäst!!
Idag har jag vart rökfri i ett år!! 365 dagar (fast det har ju vart skottår, så 366 dagar!!!). Jag trodde aldrig det här om mig själv. Nu hoppas jag bara att jag kan hålla mig minst lika länge till, trots att jag inte ammar heller *håller tummarna* Jag älskade ju att röka!!! Det var jag liksom. Blev så förvånad över hur lätt det var att sluta också. Det var bara att skrynkla ihop paketet och kasta det PUNKT. Fast jag hade ju världens bästa anledning att sluta. Jag har alltid sagt, att dagen jag får reda på att jag är gravid, då slutar jag BANNIMIG. Oj oj, ett år.. jaa, jag är duktig. Det känns bra också. Vist har jag vart röksugen häremellan varven, men vilken kick man får av att LÅTA BLI!!!! Säkert kommer jag ta nått bloss nångång mer i livet, men jag ska nog vara försiktig med att lova för mycket. Man åker nog dit lättare än man tror... jag anser mig vara rökare än, det är som en nykter alkoholist. Har man en gång blivit beroende, så är man nog det tills motsatsen
vinner, eller vad säger man?? Äsh, ni fattar!!!

Det är helt bra!!
I måndags kom Hanna hit från Stockholm. Det var trevligt med lite besök. Det är inte allt för ofta som man träffar henne heller. Vi har slappat, gått på stan, köpt världens äckligaste och dessutom dyraste sallad och vandrat runt.. En helt bra vecka har det varit.
E har börjat träffa Ville nu. Och jag tycker nog att det går helt bra. V verkar ta åt sig honom bra (om man nu kan säga det redan) och E verkar inte alls nervös. Stämningen var ganska spänd mellan E och MIG men det har löst sig (det mesta iaf). Det känns väldigt bra!! Och jag känner mig lättad över att ÄNTLIGEN kunna säga t.ex "han är med pappa" eller bara "joo, jag har barn med E"!! Det är skönt att äntligen ha ett namn. Jaa! Namn har han ju haft hela tiden, men jag har inte velat uttala det.. konstig situation det här *flinar* Ett tag var det så jobbigt så jag önskade att jag aldrig träffat E över huvud taget!!! Jag ville hoppa över den här pappa-grejjen helt! Fy fan.. jag önskar inte den här situationen åt min värsta fiende ens (int för att jag har några fiender men??? Om jag har det kan ni väl höra av er, så jag vet *ler* eftersom man ska hålla vänner nära, men fienden ännu närmre).
Nu har jag även slutat amma, så nu är mina tuttar mina igen och jag får stoppa i mig vad jag vill igen, även vad jag inte vill. Jag har aldrig varit någon frukost människa, men jag har ätit frukost för Villes skull. För att han skulle få bra mjölk, men jag blev trött på att han bara skrek över att han aldrig fick i sig tillräckligt, och välling fungerar ju bra det med. Det blev en stressfaktor vid varje måltid, och jag märkte ju på V också att han blev stressad. Nu är både mor och son avslappnade och lugna *tadaa*!!!

JAG ÄLSKAR MIN SON!!

---

Idag har V lekt med sin far!!

Over And Out!

I am the fresh prinsess in Bel Air!!
Det är ju lite så man känner sig när man vaknar kl några-minuter-över-sju på morgon. Och alltid blir man bemött med ett léende när man sätter sitt över spjälsängen (om V är vaken vill säga). I natt var jag åter igen stolt över mig själv. För istället för att gå upp när V ville ha nappen, låg jag kvar å väntade på att han sku somna om själv, AND IT WORKED!! Vist är det jobbigt att vara vaken 15 minuter för att vänta på att han ska inse att han KAN, men det är såå värt det.. han kommer dock bli lite förvirrad om jag håller på och fortsätter såhär. Jag måste skaffa en strategi en plan en rutin om hur jag ska gå till väga.. 
Ja, så måste man skrika GRAAAAATTIIIIIIS SIIIMOOOON idag när han fyller ett år äldre!!

Puss på dig kusin!

Over And Out!

Å så var det nästan slut på september också..
Nu är det snart vinter också. Snart har september passerat som "SWOSCH" en vind. Det gör inte mig så mycket, jag gillar hösten. Jag gillar att ha på mig mer kläder, halsduk, hatt (jag älskar fortfarande min stickade keps som jag köpte i Linköping förra året), när vinden är kallare, och nästan, nästan lyckas bita huden genom de två tjockare tröjorna man har på sig.. Jag blir en sån läckerbit *ler* Jag älskar när träden får orange, röd, lila färg på sina löv, när löven faller till marken över en. Jag är nog en höst-människa.
Höststormarna på sjön är också något jag längtar till. Oj oj, tänk att få vara tillbaka på en båt.. hmm *drömmer tillbaka* Jag minns då, för kanske tre år sen, på hösten. Pierre å jag jobbade morgon, och det blåste på ordentligt när vi for från Mariehamn. Det var helt fantastiskt... land är inget för mig!!
Skulle det vara så fel att säga unge till sitt barn då? "Mina barn å andras ungar" heter det ju, men jag säger nog "unge" åt V. Säkert åt andra barn också, men jag tror jag säger "min unge å andras barn". Jag tycker inte det är något fult. Man får väl ta det med en nypa salt då, eller med glimten i ögat. Jag tror att få menar något illa när de säger "unge" till sina eller andras barn...

Prata med mormor igen!
        

Ville got the nicest pants!!


Kraaaaaam





Over And Out!!

"And it felt so good I wanna do it again, under a bus!!" WHAT!??
Blev så full i skratt bara (dålig humor). Jag fattar ju att det inte sitter ihop så, men det skulle varit kul HAHA!!

Jag börjar känna mig som mitt gamla jag igen!! Det är förjävla härligt. Jag är hög, hög på livet. I love my life and everything about it. Kan bero på att jag berusat mig med den enda drogen som är tillåten för mig just nu: koffein. Det är som att vara full, men ändå int. Oj oj, igen har man druckit ett glas för mycket och är helt speedad å lallar runt i lägenheten. V sover, men skulle han vara vaken skulle jag kunna gå ett varv runt stan, upp till berget å ner igen (strupen uppför å slalombacken ner!!).
Vaknade vid sju idag. Jag gav upp på en gång när V började snurra runt i sängen å gick upp. Det var skönt att stiga upp tidigare för en gångs skull. Sen att jag gick å lade mig vid nio igen, det var ännu skönare *ler* Nu vill jag bara ha besök, spelar ingen roll av vem egentligen, bara jag får nån att prata med. Samtidigt tycker jag synd om den personen, för mig går det nog inte få stopp på just nu *skrattar*

Over And Out! 

När jag inget ändå vet..
Jag funderar så mycket så jag inte kan sova på nätterna.. förra natten vaknade jag 03.30 av nånting, sen kunde jag inte somna om (var är min napp när jag behöver den *haha*). Tänkte på vad som håller på att hända. Vad är det egentligen som händer? Händer det något?? Vad är det här? Jag är mer förvirrad nu än innan, borde det inte vara tvärt om? Det är jättekul att V får sin far, jag klagar absolut INTE på det, för det finns inget bättre, det är fantastiskt!! Fast det var lättare att bara vara ensamstående och mamma till V. Det finns säkert ingen som förstår vad jag menar nu, men det är inte nått illa. Jag är bara fundersam.. hur beter man sig som en förälder som tar hjälp av en till förälder? Det här är ännu en ny grej för mig. Det här har jag aldrig varit med om. Jag vet inte hur jag ska bete mig!!  

Annars står den där säng-reklamen med pianot högt på min favvo lista just nu. Den är mysig!

Over And Out.

En helt fantastisk dag!
Jag går direkt pang på rödbetan!! Eller vad fan det heter!! För idag blev mer lyckad än lyckad. Oj oj, jag skulle kunna skrika högt. Och länge. Vem kunde tro det här? Jag ska försöka att inte ha för höga förväntningar, men idag fick V sin pappa!! Oj oj, jag kan inte beskriva vilken stor sten som föll från mitt hjärta idag, och klumpen jag haft i magen bara försvann. Mina läppar kommer aldrig sluta le åt den här dagen.
Tack ! ! ! ! ! ! ! ! !
Jag vet inte vad jag ska säga. Jag är otroligt lycklig och glad idag!!!

Over And Out.

Att musik kan skaka känslorna hur länge som hellst..
Jag får gåshud, ryser och gråter varje gång jag hör Christina Aguileras "Hurt". Ibland undrar jag om Du verkligen menade vartenda ord du sa.. jag lär aldrig få veta heller. Känslan som uppstår när jag hör "are you proud of who I am??" är fortfarande den samma som första gången jag hörde dem uttalas i följd!!
Förstår ni att mina känslor är splittrade? Jag sitter och skakar som ett asplöv. Jag har inget att vara nervös över. Ändå är jag det.
Gråter, hjälper inte.
Skakar, slutar inte..
Knip i magen, river till..
FY SATAN!!

Hjääälp.
Skulle Fredrik varit här skulle jag nog skylla på honom. För vem annars lär en tre månaders bebis att hångla?? Om inte Fredrik.. eller så blev det bara så att de umgicks liiite för mycket i sommar. HAHA!!

Hassel var här igår. Och det är bara att vänja sig antar jag *skrattar* för så fort jag öppna dörren, sa hon: Heeej (å så fick jag en kram) Var är min bebis??!!!!! Jag tycker om att folk tycker om min bebis *ler*



Igår blev Tiina mamma för andra gången. Onnea sulle, teille!!
Idag är det formel1 igen. Så det blir att gå till päronen å huligana sig. Sen träffa Simon å Nattis kanske.

Over And Out!

Jag är ganska nervös..
Jag gick å lade mig igen igår, klockan tio. Jag tänkte att jag skulle sova en timme i alla fall, men som alltid när man bestämt att göra något, så blir man avbruten. Igår ringde hemtelefonen, jag tänkte för mig själv när jag gick mot telefon för att svara att jag skulle mörda telefonförsäljaren i andra änden. Fast oj då, det var ingen telefonförsäljare.. det var från soc. Och nu är faderskapet fastställt, så nu vill han träffa oss. Jag tror nog mest att han vill träffa Ville, men ändå *ler* Varför är JAG nervös för?? Vi ska ju bara skriva ett simpelt papper. Är jag rädd för att han ska börja bråka om det här?? Det kan jag ju inte vara, för vad han än försöker så kommer jag stå med alla taggar utåt, för att skydda V. No doubt about that!! Eller är jag rädd att det ska gå åt andra hållet, att allt ska bli bra?!!?? Vi kanske faktiskt kommer överens, han kanske har tänkt efter och vill ha med V å göra, vara med i hans liv... NÄE, jag vet inte vad jag tycker och tänker angående det här, men jag kan inte rå för att jag är väldigt nervös inför det här mötet.. jag får en klump i magen som ger mig svindel!!

---

Sen en sak till.
Jag önskar att jag kunde uttrycka mig med färre ord. Många har kommenterat min blogg och bara sagt positiva saker. "Du skriver så bra, det känns verkligen som man är på plats när man läser det du skriver. Guuu va bra du skriver, det är roande att läsa." MEN DET ÄR INTE DET JAG VILL FÅ SAGT ALLTID!! Jag vill att endel ord ska slå ner som klot. Ge en känsla som stannar i hjärtat, som känns! Med färre ord. För jag skriver alltid romaner, kringgår själva målet, så blir jag och yra om nått helt annat.. and I hate that. Istället för att förmedla en allvarligt menad känsla, får jag allt att låta som humor.. Jag vill kunna säga "jag håller på att förlora dig"och det ska KÄNNAS (hellst sticka till) I HJÄRTAT på folk som läser det.
Jag får öva vidare helt enkelt..

Over And Out!

Jag är så trött, men njuter av det.
Det är konstigt, jag sku kunna somna hur lätt som hellst, men jag går inte och lägger mig. Jag sitter här, och kommer vara grinig som fan i eftermiddag, säkert.. varför pinar man sig med att vara vaken, när man egentligen vill sova?? Jag diskuterade det här för några år sen, med ett ex. Vi kunde aldrig sova ihop. Vi ville ha varje sekund med varandra (ja, det var längesen). Somnade vi någonsinn innan fyra på morgon, så var det nog av ren sluthet.. men det var skönt. Jätteskönt. Varför pinar jag mig nu då? Jag vet inte, faktiskt, jag vet inte.. men det är skönt. Säkert går jag snart å lägger mig en stund ändå.. VEEEEERY INTERESTING!!

Det var nästan så man kände sig handikapad igår!
Igår var en lite jobbig dag för mig som mamma. V fick sin första spruta, i låret.
Han var jätteduktig och tjöt bara under sticket, sköterskan fick honom att glömma smärtan genom att vifta med en leksak framför hans ögon. Det var ju lätt för honom att glömma smärtan, men där satt istället JAG i tårar. Jag har inget problem med nålar, men att sticka ett litet barn, som dessutom inte vet varför... Först är man jättegullig med barnet, och sekunden senare gör man det "illa" med en nål. Tur ändå att barn glömmer fort.. men det var lite jobbigt, för jag glömde inte lika fort.
Igår öppnade jag inte ens datorn. Klappar mig på axeln för det. Kändes bra. För jag tror att jag är internet beroende *haha* Igår fick jag till å med saker gjorda. Skrev alla dopkort, å idag ska de skickas iväg. Så ringde jag till prästen och kyrkans hus med mina frågor.. så nu verkar jag ha det mesta på det klara. Jag ser så fram mot dopet.

---

Låt mig skratta, när jag skrattar
Låt mig gråta, när jag gråter
Jag tänker efter...
Låt mig fundera, när jag funderar
Och låt mig vara, när jag är
Tankarna kanske sjunker in..

---

Ingen människa är perfekt..

---

Tro fan att man gör bort sig. Eller ja, jag har ju inte gjort nått. Jag bara flinade.
Jag var till mor å far å bada bastu ikväll. Röd som en kokt kräfta och hår som står åt alla håll (jag såg ut som ett troll med några hårspännen) åker jag hem med en trött Ville. Sätter honom i bärselen, tar min plånbok och nycklarna i handen och går från bilen mot huset.. jag märker att en kille kommer gående med sin hund mot huset, samtidigt som jag. HJÄLP!! Det är den ursnygga killen på 6an!!! Vi blir ju å vänta på hissen tillsammans (fast den kom ganska snart) och flummet jag tappade mina nycklar. "Jag tar dem, det måste vara svårt att böja sig med en bebis på magen", sa han och gav mig nycklarna. Han är ju så äckligt jävla skit-snygg och jag tror jag tittade lite för länge på honom innan jag sa "tack". Hissen kom, han öppnade dörret åt mig, han sa att Ville hade en snygg basker, han öppnade dörren när vi kommit till 4an (där jag bor), och han önskade mig en trevlig kväll!!! 
Oj oj, den med lite smör..  

Over And Out!!

Nu är det nått som inte stämmer här!!
För ca tio år sen (då jag skaffade mitt första mobilabonnemang) fick jag ett nummer som har hängt med sen dess. Det har vart hos mig, hos mamma å slutligen hos min syster.. det har känts tryggt att det vart innom familjen, så att säga, någon som tagit hand om det, men nu är det borta! Nu finns det inte mer. Och jag känner att en del av vår familj har eliminerats!! Jag vet, det är bara ett telefon-nummer, men ändå..
 R.I.P

Over And Out

Oj oj, ja det är sant som det är sagt..
Tiden går fort. Har vart hos Sandra å snackat skit idag. Och vi kom på det att ingen av oss minns när Nattis var LITEN!! Hur ska man ta vara på tiden, och värdesätta den? När barnen är små.. Snart springer V också omkring som ett yrväder och häver ner allt och har energi för fem!! Stoppa tiden går ju inte (synd).. hmm, jag får fundera vidare på det här.
Sen var jag till mamma å pappa.. å pappa diggar sitt barnbarn!!!

Formel1
Vad är så kul med denna motorsport egentligen, 15 bilar som åker jättefort runt en bana i 50 varv. Det spelar ingen roll, man ska väl inte behöva förklara heller.. but I like it!!! Och jag ska glo på det hos mina päron.


Minnen är allt vi har kvar. En bild säger mer än 1000 ord.
Idag för ett år sen, anlände jag och nio förväntansfulla, blivande massageterapeuter till Natal, Brasil.. tänk att tiden går så fort.. känns som jag just kommit hem därifrån. I miss you Brasil!!!

Praya Ponta Negra
    

På shopping


Gruppfoto

Lennart (anatomilärare, Motala), Peter (Gullspång), Jerry (Ö-vik), Daniel (Sundsvall), jag, Eva (Sölvesborg), Anna (Värnamo), Martina (Gislaved), Linda (Motala), Emilia (Gullspång)

Over And Out

Är det såhär simpelt, gör jag fel, eller är det såhär simpelt på rikigt??!!
Igår tänkte jag att jag skulle prova få V att sluta med napp när han sover (eller sanningen är den att jag tänkt på det ganska länge..), för de senaste nätterna har jag fått gå upp, antingen en gång i timmen, eller fem gånger på en timme för att sätta nappen i munnen på honom. Så NU skulle det vara slutdaltat med nappen på natten!!
Ha i åtanke när ni läser det här att jag de senaste två nätterna sovit URDÅÅÅLIGT och var på gränsen till sammanbrott.
Jag hade läst om den här metoden där man, innan barnet somnar in, tar nappen ur munnen, så han/hon lär sig att somna utan den. Precis på samma vis lärde jag V att somna själv i sin egen säng. "Det här kan väl inte vara så svårt heller" tänkte jag..
Jag hade vart hos mina föräldrar å hälsat på under eftermiddagen och V var ju förkyld. Jag hade mentalt förberett mig för det här projektet, hela dagen och funderat på om det skulle fungera.. jag kände mig lite illa till mods, eftersom jag redan tyckte ganska synd om V med hans snoriga näsa. "Ska jag verkligen vara en häxa och ta hans napp också ikväll..??" Och jag vet inte vad som for i honom, men han skrek hela vägen hem (tar ca 15 min att gå), och han som brukar somna på stört i vagnen!! Det var oerhört krävande och jag kände mig svag, för han slutade inte skrika, vad jag än gjorde. Men till slut blev han lugn, och jag kunde börja med hans läggningsrutiner. Det var svårt, men jag skulle bannimig inte ge mig. Det är ju bara jag som får det i ryggen ändå, om han fortsätter med nappen. Fast, jag blev förvånad över hur lätt det var.. eller hade han somnat in redan, så det var så lätt?? Jag funderade inte så mycket mer på det, utan satte mig i soffan och surfade och kolla på tv (sånt jag brukar göra när han sover). Sen började jag fundera över vad jag skulle göra om han vaknade och skrek efter nappen. Skulle jag lägga tillbaka nappen då? Eller skulle jag låta honom skrika?? Jag blev plötsligt väldigt nervös, för nu hade jag ingen plan längre. Och, lägger jag nappen i munnen på honom när han skrikit så lär han sig väl att om han skriker, så får han nappen.. han vaknade iallafall inte till innan jag gick och lade mig vid elva.. jag vaknade först på natten (jag vet inte vad klockan var). Inte av att han skrek, utan gnydde lite, så jag lät honom vara, och se där, han somnade om!!!! Oj oj, jag ville klappa mig på axeln då, för jag kände mig jätteduktig.
Han vaknade vid halv fem, och då var det värre, men jag kände mig mycket mer utvilad. Jag lade nappen i munnen på honom (fast han sov ju!! Åååh jag hatar när ja gör sådär!!) och tog ut den efter en stund, och han började ju skrika då.. "ALLT ÄR FUCKING FÖRSTÖRT" tänkte jag. Så jag fick börja om från början.. 1. Vaken unge → 2. napp i munnen → 3. unge slumrar → 4. ta napp.. MEN DET FUNKAAAA INTEEE!!! Jag trodde jag skulle bli tokig, - "nä, fan, jag ger upp, det här är för mäktigt för mig just nu", tänkte jag och satte nappen i munnen på V och lade mig i sängen. När jag låg där, kunde jag inte sluta tänka på att jag givit upp. "Fy fan, jag gav upp!!!!!". Jag tände lampan, såg att V fortfarande låg och kikade, så jag tog nappen, väntade mig ett vrål som skulle få mig vräkt.. men han bara blundade och somnade. 
Och nu kommer det fantastiska: VI SOV TILL 8.45!!!


Over And Out!!

En olycka sker sällan ensam.. eller vad heter det???
1. Jag fick tillbaka min jävla mens igår å blöder som om jag fött barn igen *jäck*
2. Ville har drabbats av förkylning å snorar *stackarn*
3. Jag har sovit jätte dåligt i natt *oj oj va synd det är om mig*
Mest tycker jag synd om V. Det är ju inte skoj att vara förkyld, men än visar han inga tecken på trötthet eller nått sånt... än. Han är bara lite röd i ansiktet å ser lite bekymrad ut, rosslar när han andas och spottar.

Jag är ett stort fan av The Voice på kanal 5. Det är ett radioprogram som visas i tv, för dem som inte vet. Med Paul Haukka, hon där Crawford (eller vad hon heter) och en till rolig pajjas som jag inte vet namnet på. Det är rätt roande att lyssna på. De verkar ha kul på jobbet och har roliga gäster varje dag!! Det är så det ska vara.
Tyvärr är ju The Voice of HipHop and R'nB en sån där vi-spelar-bara-samma-låtar-hela-tiden radio kanal.. just som NRJ eller Megapol.. Det är inget att klaga över, men det känns som jag hört Busta Rhymes FÄRDIGT nu!!! 

Så måste jag bara säga åt alla er som avgudar min blogg och min son: "KOLLA IN MIN SYSTERS BILDDAGBOK (UniCoorn) 3 SEPTEMBER ! ! ! " Hon har grymmaste bilderna där. HAHA!!

Over And Out.

Jag viste inte vad jag skulle göra idag.
Lisa var här på morgon. Det är skönt att prata med henne ibland. Man kan säga vadsomhellst, och hon bara lyssnar, även om jag är krånglig.
När Lisa åkte till jobbet viste jag inte vad jag skulle hitta på. Syrran skulle inte komma förrän vid halv tre, och klockan var tolv. Plötsligt, som om nån hört. Ringde telefonen. Mormor!!!
Hos mormor och morfar var arbetet i full gång. Morfar och Paavo bytte ut taket på deras "sommarstuga".

De är så duktiga!!

Varannan onsdag har syrran å jag syskondate.
Det började för hundra år sen när jag jobbade på Ålandsfärjan. Varannan onsdag (då jag kom hem) hämtade min syster mig på station. Det slutade alltid med att vi hämtade mat på nån restaurang, åkte hem till mig, och bara slappade i soffan. Det jobbiga var att vi nästan alltid köpte pizza eller nått annat flötigt. Och just när man skulle sätta tänderna i pizzan så kommer programmet "du är vad du äter" eller "rent hus" eller nått annat snuskigt på tv. KUUUL.
Nått som fortfarande är kul, är att vi håller fast vid våra onsdagar. Fast "du är vad du äter" och "rent hus" visas inte längre..

Syster tar väl hand om Ville!!

Over And Out!!

Det är mycket nu!!
Idag är det beräknat att Tiina ska få sin andra unge *iiik* Undrar om hon får idag. Har inget hört än, å det är ju sällan de små kommer på beräknat datum.
Imorse hade jag en el-kille här å fixa min tvättmaskin. Jag vaknade 07.13 av att telefon ringde å han sa att han var utanför dörrn (pinsamt om jag inte hört dörrklockan *blir generad*). Jag väntade mig den lilla som var här-å-prata-bonnadialekt-med-snus-så-tänderna-var-gula-killen. Istället skickar de den här jättefina jag-ser-absolut-inte-alls-ut-att-vara-en-dag-över-22-killen, som dessutom var jättetrevlig (det var den andra killen också) Kommer jag bli åtalad för trakaserier snart...?? mmm men å sätta tänderna i den, vore kanske inte helt fel HAHA!!! Äsh, skämtåsido, men han var het *nickar* Så nu har jag en tvättmaskin som jag har två förlängningskablar till, för att de som gjorde stambytet för hundra år sen, murat igen "nått" inne i väggen, så man kom inte åt elcentralen *BRAAA där* men jag har en tvättmaskin och jag tvättar kläder *LER*

---

Ville å jag


Du är bäst!!





Over And Out