Tisdag 26 februari - Damn you!!
Nu mår jag lite dåligt faktiskt. Men inte sådär så jag sku ta livet av mig. Snarare kräks-dåligt. Men pissigt skit dåligt mår jag. Det beror på mig själv, och jag är väl medveten om det. Jag vet att Hanna kommer vilja slå mig, och HÅRT som fan, när hon läser det här. Men jag är SÅÅ värd det. Och jag känner att den där käftsmällen skulle sitta rätt just här *pekar på kinden* (Hanna, du vet vad det handlar om!!).
Vad tänkte jag med? Eller vad tänkte HAN med? (Självförsvar!!) Vad är vitsen med att trycka ner en människa i sina egna skor? Och få den att känna sig som en liten lort som inte är värd gatstenen den ligger på en gång!?!!? Självklart är det för att hjälpa mig sluta. Men TACK SÅ JÄVLA SKIT MYCKET TOM-JÄVEL!!
Att jag skulle vänta ett oäkta barn, att jag inte skulle ha annat än problem med det här barnet (??) VA!?? Vart får du allt ifrån? (Nu var det väl inte riktigt PRECIS såhär han uttryckte sig, men nästan) ¹Vad är det du menar, när du säger att jag hatar dina barn? När började det här handla om DIG föresten *skakar på huvudet och drar i håret*? Kan man hata barn, undrar jag först? Jag kan skriva en roman om bara dem. Och dig i kombination med dem, med mig inblandad. Herre Jävlar vad dum du är!! Och alla borde veta det. Allt som hänt dig är du säkert värd!! ²Du viste gott och väl att jag inte vill flytta just nu (som var då också). Jag kan berätta för alla VARFÖR också. Det var så att jag blev utkastad, gång på gång på gång!! Oj, vad lätt det är att lita på en person efter ett sånt år. Jag skulle heller inte trivas där. Inte ens om jag var lycklig med dig (that never gonna happen), men jag skulle aldrig känna mig hemma på ön. Jag har mina VÄNNER HÄR. Och att kompromissa är inte riktigt din te-kopp va!??! - NÄE, bannimig!! ³Och när jag läser tillbaka i den här texten, så har du faktiskt rätt. Jag är hysterisk. Men, jag trivs med det. Och jag skulle nog vara mindre hysterisk om jag var lika gammal och vis som dig, eller? THIS IS WHO I AM DAM'ET!!
So, this was the reaktion you waited?!!? Never you again..
Over and out.
Måndag 25 februari - "Om inga ungar funnes så slutar jag"
"Om inga ungar funnes så slutar jag".
I morse var jag å hälsade på min kusin Simon. Han hade sin dotter Natalie hos sig. Jag verkligen såå gillar den ungen. Kan jag få en lika söt å gla' när jag får min??
*SKRATTAR*
Men, kan man tycka att hon är annat än söt eller?
Natalie
Natalie & Simon
Söndag 24 februari - Grattis pappa
Du fylde masså år igår. Men inte blir
du äldre i sinnet för det.
Och därför älskar jag dig!!!
Kärlek som vägrar ta slut.
Det gör ingenting, jag förlåter och accepterar dig. Jag är bara så rädd om dig, att jag inte vet om jag ska säga det jag verkligen känner, till dig. Därför håller jag bara käften och ser på. Det är ännu värre, jag vet. Men jag kan inte bestämma vilka vägar du ska välja!!
Alltså, man dejtar/träffas relativt regelbundet. Det är i det här stadiet som man känner efter. Ska det bli något mer av det här, eller ska jag sluta?? Sen är frågan, hur länge ska det här "dejtandet" hålla på? Från när är man tillsammans? Och när har man rätt att ställa lite krav? Om man ertappat sin älskling med att vara "otrogen" mitt i allt dejtande då? Gills det?
Tänk dig: Du börjar bli kär i den där superheta killen (som helt enkelt är för go' för att vara sann). Kär och förälskad. Du kan inte tänka på någon annan. Han förstör din arbetsdag!!! Ja, ni vet väl hur det känns!!
Och ni har dejtat i typ tre månader, när det plötsligt kommer fram att han har några till vid sidan av. Eller blir det "vid sidan av"?? Eftersom ni inte offentligt är tillsammans.. vad har man rätt att säga till om i det här läget?
Jag vet vad jag skulle gjort.. men vad skulle DU gjort??
Over and out..
Lördag 23 februari - Dreams..
Jag åkte in till förlossningen och födde mitt barn där, men jag minns inte själva förlossningen. Dagen efter fick jag inte se mitt barn heller, men det var en flicka fick jag höra.. Sandra var också där och hade fått sin andra flicka. Jag förstod inte varför hon fick hålla i sitt barn å inte jag!! Mamma var också där, men hon sa inget av värde.
Vad betyder de här sjuka drömmarna?? Det är ju så att man nästan är helt slut när man vaknar. Men det var jätte skönt ATT vakna. För jag tror inte att jag skulle vilja leva som jag gjorde i drömmen.
Blandade språk.
Finlands svenska, eller är det Sverige finska?? I Finland finns det områden där de bara pratar svenska, sen finns de här områdena där man pratar helt oförståeliga språk. Sitter just å kollar på nått finlandssvenskt program, och jag kan ju bara skratta åt det!
"Anja, sun pitää vaaknata!!"
"Me ollaan myöhässä sun baadiin".
Alltså, vad är det här?
"Se on bluffi".
"Tjat, alltid tjat, aamusta illtaan".
Händer det faktiskt på riktigt att folk pratar såhär i Finland?? Varannat ord är på svenska och varannan mening på finska. Vad kallas det där språket? Varför förstöra språken? VÄLJ för fan!! Det här var det töntigaste jag varit med om!!! HJÄÄÄLP!
Fredag 22 februari - My girls are my crew!!
My girls are my crew!!
Ja, jag saknar dem lite granna, såhär på fredag morgon.
Höder som bestämde sig för att vara tjänstledig när jag kom tillbaka från skolan, tills jag går på ledigt (!!!!!!) med mitt barn. Men jag förstår henne. Klart man vill umgås med familjen också. I LOVE YOU.
Ehlin, min egen lilla ängel. Som av nån anledning inte kommer att jobba med oss mer *sura*
Men jag kan väl förstå henne också då. Eftersom jag förstår alla andra. LOVE YOU TOO.
Over and out..
Onsdag 20 februari - Ibland blir jag förvånad över att jag kan hålla käften!!
Ibland blir jag förvånad och STÅLT över att jag kan konsten att hålla käften!!
Ålänningar är ett släkte för sig. Det kan nog många hålla med om. T.o.m ålänningarna själva. Jag har i alla fall aldrig varit med om en stad eller ett land där man kan messa in till tidningen (spalten heter "Messa Nyan") och skriva sina tankar och åsikter. Om vad grannen har på sig för byxor eller att gamle Gunnar i Pålsböle borde skaffa sig en ny käpp, för den han har, inte har dubbar på vintern. Jag menar, VEM ORKAR BRY SIG om inte ålänningarna? Jag undrar bara vem som orkar messa in till tidningen om det. För de flesta ålänningar som jag känner, verkar ganska "normala" och roliga. Inte bittra och sura, som de som håller på å messar till tidningen.
Jag måste få berätta om min vän Ebba (även hon, ålänning). Hon är nog den coolaste människan jag vet. Hon njuter av livet och snokar i andras liv (till en viss gräns hoppas jag dock). Men hon skymmer det inte. Hon jobbar också på båten där jag jobbar (fast i tax free). Och hon har jobbat där sen, jag vet inte när... hon är bra i alla fall.
En morgon (för säkert ett år sen eller så) hade vi ca 500 pasagerare ombord på vår lilla färja över till Kapellskär. Dagen efter stod det ju i tidningen: "Fullt på Ålandsfärjan igår, vart skulle allt folk?" - Men ditt dumma PUCKO! tyckte Ebba och messade tillbaka till tidningen i ren protest: "Jag tror de skulle till Kapellskär som du, Pucko!" Ålänningar orkar bry sig de. Härligt att nån gör det =)
Igår hade vi 325 nyvakna och SURA ålänningar ombord, som skulle till Sverige över dagen. Det är ganska fantastiskt vad man får utstå som kassabiträde. Det är diverse kommentarer och ibland (oftast tack och lov) glada miner och skratt. Frukost kön bara växte sig allt längre, eftersom ALLA ska ha sin frukost först. Och när de står där i kön så blir de ännu grinigare och surare och triggar upp varandra. Jag satt i kassan, och Anja (min "chef", även hon ålänning) skötte vitrinerna, så att allt skulle vara i tip top form för de hungriga ålänningarna. Jag hörde på mitt ena öra att det började bli lite "tjafs" i kön över att t-skedarna var slut. Anja sa att hon skulle fixa det, men mannen som redan var upprörd, lyssnade inte på vad hon sa. När han väl kom fram till kassan frågade han med en ganska barsk ton: "Har DU t-skedar här kanske?" Jag svarade: "Näe tyvärr, men om du vänder dig om så finns det plastskedar på disken bakom dig" (jag viste väl inte vad karln skulle med skeden till (!!). Personligen tyckte jag att han kunde stoppat upp den där bak!! Då han plötsligt höjde rösten med trettio decibell och sa: "Kan du tala om för mig hur man knäcker ett ägg med en PLASTSKED? Då kan DU göra det åt mig!!!"
(Vi har en köksmästare ombord som heter Jörgen Schreber (eller nått), han kallas för Pepe. Han är stor och barsk från Finland. Han är den bästa köksmästaren jag jobbat med. Han har bra humor och man får raka, ärliga svar när man frågar något. Tycker Pepe att nått är dåligt, då får man veta det. Bannimig!!).
Tillbaka till gårdagen och kön → Mannen som skrek, lugnade inte ner sig, och jag viste inte vad jag skulle säga utan att det skulle bli fel, så jag förblev tyst då mannen utbrast: "Jag ska klaga till Pepe om det här! -Känner du Pepe??!" Och ärlig som jag är: "Joo, jag känner Pepe (och han sku inte bry sig ett PISS om att du inte kan knäcka ditt ägg mot BRICKAN utan måste ha en metallsked, ditt satans PUCKO!!)." Sen gick mannen.
Nått ögonblick senare hör jag en äldre dam säga: "Ni har slut på t-skedar, suketter och grönt te". Oj oj, jag skulle kunna exploderat där, men serviceminded som man är, HÅLLER MAN GOD MIN BARA!!!
Efter den här kaotiska morgonen var jag ledig i en och en halv timme. Så jag städade hytten och satt i mässen och lugnade ner mig.
Nästa resa började kl 13.00. Då åkte Ålands jobbigaste människa med (jag nämner inga namn, men vi kan kalla henne för SU). SU har alltid nått att kommentera, SU är aldrig nöjd. Hon är rikast på hela Åland, men också den snålaste. När man ser att SU är ombord, vill man bara gå och gömma sig. Vilket inte alltid är så lätt.
Igår kom SU fram till mig (jag satt än en gång i kassan) med en café au lait och en tårtbit och sa: "Får jag 10% rabatt på det här som Viking kund?" Som jag lärt mig, säger jag: "Nej, det får du inte, erbjudandet gäller på svart kaffe och muffins". Men SU ger sig inte! "Det stod i nya tidningen att erbjudandet gäller för muffins/lyxtårta." - MEN VI HAR INGET SOM KALLAS "LYXTÅRTA" LÄNGRE!!! Det var hundra år sen vi hade lyxtårta!! SU blev upprörd eftersom hon inte vill göra slut på sina slantar i onödan (eller om hon bara är ute efter att vara JOBBIG!). Men jag tog betalt för café au lait och tårtbit, vilket kostade typ 4,50 Euro. OCH TANTEN BETALAR MED EN 200 EURO SEDEL!!! Hur kan man med? Hon kom tillbaka efter en stund och visade mig erbjudandet i den där tidningen. Och riktigt så stod det muffin/lyxtårta. Men vi har ju inget som heter LYXTÅRTA. Hon drev mig så långt att jag ringde till intendenten! Och det HÄNDER INTE. Men jag var så säker på att jag skulle ha rätt, och det skulle kännas så bra.. men oj då, jag jobbar på Ålandsfärjan, och intendenten är rädd för konflikter med SU och sa: "Maria, kunden har alltid rätt, ge henne det hon vill ha." FUCK IT! Hon fick tillbaka sin 50 centare (!!). Voi voi, vad hon mådde bra när jag sa att hon hade rätt. Och jag var så upprörd, så när Bosse (intendenten) kom via café ville jag inte se på han en gång!! Men han förstod mig också. ERBJUDANDET ÄR PÅ SVART KAFFE! Hon hade café au lait, till att börja med!
Att man orkar bli upprörd.. det är ju inte klokt..
Over and out.
Tisdag 12 februari - Måste man alltid vara så jävla ärlig??
Måste man alltid vara så jävla ärlig??
Nog för att jag är det. Men jag orkar inte ställa till scener varje gång. Och jag orkar inte förklara mig!! Vad är det som är så svårt med att HÄLSA PÅ HOS MIG IBLAND?
Idag sitter jag hemma i min lägenhet och väntar på att Gengåvan ska komma via och hämta lite saker som jag vill bli av med. Men när de inte kan säga nån tid, utan "i eftermiddag". Man vågar ju inte åka nånstanns för då ska de ju ringa då, självklart. Så här sitter jag, själv. Jag klarar mig själv, men det vore kanske trevligt med lite sällskap (??) ibland. Ringde till en kompis tidigare och frågade om hon skulle med till mig (för jag har faktiskt hunnit vara hos mormor och morfar i alla fall, så här, hela dagen har jag inte varit). Men det gick då rakt inte, eftersom det skulle lagas mat och hennes pojkvän var ledig från jobbet idag. "Du kan ju komma hit när de har hämtat sakerna". DET GÅR INTE ATT GÅ UTANFÖR DEN DÄR LÄGENHETEN VA!!?
No hard feelings. Jag kommer inte vara sur över det här om några minuter, inte förrän nästa gång det händer.. jag gillar dig jätte mycket. Men ska det vara så svårt? Jag vill inte diskutera detta heller. Bara få det ur mig här och nu.
Maggen växer i alla fall =)
Det var då själva fan!!
Måndag 11 februari - Should I stay or should I go??
Jag har väldigt mycket börjat fundera på det här med farmor och farfar (till barnet).
Borde jag berätta för faderns föräldrar, eller bara skita i det? Man undrar om han har berättat, eller bara försöker ignorera det. Jag vet ju varken vad han gör, eller vad han tänker angående det här. Och är det så att han tror att det bara "går över" så har han ju fel. Men jag känner att jag inte kan stå utanför hans föräldrars dörr om fem år, och säga: "Hej, det här är ert barnbarn!!" Det skulle kännas så oerhört dumt.. Förstår ni hur jag menar? Jag skulle vilja att de har lite tid att smälta det. Typ nu innan det kommer till världen kanske?? Eller tänker jag helt fel?
Jag skulle kunna skriva ett brev å säga att de får höra av sig om de vill. Jag menar, det är väl deras rättighet också, eller? Det är ju deras barnbarn med. Även om det var ett "misstag". Ett mycket välkommet misstag dock!!
Eller så kan man se det från hans synvinkel: Han vill ju inte ha med barnet att göra, så varför sku hans föräldrar ha det? Men jag kan inte riktigt släppa tanken på att de inte skulle få VETA något överhuvutaget!! Tänk om de vill bli farmor å farfar då!! Eller inte..
Mycket tankar...
Söndag 10 februari - Get a fucking life!!
Kanske jag borde säga åt mig själv? - NÄÄ! Det är så kul att lägga sig i andras liv, så varför se på hur ensidigt och ospännande ens eget är? Hihi..
Emilia från Brasilienklassen var här igår. Det var jätte trevligt att träffa henne igen! Och att gå tillbaka i tiden och skvallra, om allt det där vi skvallrade om i Brasilien, var som att sitta i en tidsmaskin. Fan va kul. Nästa gång åker jag till Kulta och tittar.
Idag ska jag ringa Lisa (först ska jag duscha) å sen ska jag åka å handla med Mikaela å Joel (eftersom de inte har några KÖRKORT eller bil, så de åker med mig då. Varför gör ni inte teoriprover för? KÖRA BIL KAN NI JU!!! Mikaela iallafall!! Det är ju inte svårare än ett vanligt prov i skolan).
Sen är det sån förbannad hockey på tv som man inte får missa heller. Igår förlorade Finland med 5-0 mot Ryssland. Jag messade med min kusin Valtteri då och sa att jag ska bli rysk å flytta dit å hejja på Ryssland i framtiden. Han sa att han skulle flytta till Sverige å bli ingenjör. Jag frågade om han ville flytta till Eskilstuna då, eftersom det bor gott om finnar där. Då sa han - Nej, jag måste komma ifrån det här landet, vart finns sweduchiks-arna??
Antar att det bara är jag som viker mig dubbelt av det här. Men det var hysteriskt kul igår när vi messade!!!
Bästa kusinen någonsin, Valtteri, vad sku jag göra utan dig??
Ibland önska man att allt vore liiite värre *garvar*
Oj, oj vad skadeglad man kan vara då (LÅT MIG VA DET NU DÅ!!).. det kan inte vara nyttigt det heller. Idag vann Finland över Sverige (vilket alltid händer, men inte när det väl gäller). Jag citerar min käre kusin, Valtteris ord idag: "Nyt vaan odotellaan maailmanmestaruus kilpailuja! Saa taas nähdä miten Suomi MELKEIN voittaa mestaruuden" ( = Nu väntar vi bara på VM. Och igen får vi se hur Finland NÄSTAN vinner).
Fast, varför vara bitter för det nu. Vi vann ju idag. En annan dag imorgon. Svenskarna är bittra (ja, de flesta i alla fall) och jag är glad.
Lördag 9 februari - Som om jag sku bry mig?!
Igår var min lyckodag tror jag.
Vaknade lite sent, satte mig vid datorn, posten kom.. JIIIHAAAA!! Brev från mitt försäkringsbolag (jag hade sönder min mobiltelefon i veckan, så jag hade bett om en ny på hemförsäkringen). Jag skickade ju in telefonen i onsdags kväll, och att det gick så fort har jag svårt att förstå, men GLAD var jag. Så nu har jag en fin telefon igen. Och man känner sig som ett barn på julafton när man skuttar iväg till OnOff. Det kostade ju 1500kr, men man får väl sota för att man är klantig då..
Det var riktigt roligt att jobba också. I vanliga fall brukar jag inte såå mycket enjoya att åka till KSS för EN kund, men allt var så roligt igår. Efter jobbet åkte jag till mormor & morfar. Morfar hade ont i en axel och ville att jag skulle se över det. Jag gav honom lite massage och sen får vi se om det blev bättre.. ska dit på fika idag.
Myskväll med Anka!
Ja, sannerligen. Anka hade ringt på en annons på blocket om en barnvagn. Så jag frågade morsan om jag fick låna hennes bil, och sen brummade vi iväg till Falköping. Och nu har jag världens grymmaste barnvagn!! Den är jätte ball. - Tack Anka!
Det kändes plötsligt väldigt naturligt att gå med barnvagn. Så nu är det fixat.
Sen hyrde vi film och köpte mat på Thai Pak. Mmm.. å det smakade så underbart gott (som vanligt). Vi såg filmen: "På smällen". Jag tror att Anka trodde att jag skulle ta illa vid mig i affärn, eftersom filmen hade samma handling som situationen som jag är i. Men, DET ÄR LUGNT!! Jag gillade filmen jätte mycket, å inte tyckte jag att det var stötande på nått sätt.
Sammanfattning av gårdagen blir alltså: SUPERBRA!!!
Fredag 8 februari - Alone
I hear the ticking of the clock
I'm lying here the room's pitch dark
I wonder where you are tonight
No answer on the telephone
And the night goes by so very slow
Oh I hope that it won't end though
Alone
Till now I always got by on my own
I never really cared until I met you
And now it chills me to the bone
How do I get you alone
How do I get you alone
You don't know how long I have wanted
to touch your lips and hold you tight, oh
You don't know how long I have waited
and I was going to tell you tonight
But the secret is still my own
and my love for you is still unknown
Alone
Till now I always got by on my own
I never really cared until I met you
And now it chills me to the bone
How do I get you alone
How do I get you alone
Onsdag 6 februari - Låt mig ALDRIG bli som dem!!!
Jag kom hem från jobb igår kväll.
Det har varit en såå överdrivet lugn vecka, med såå lite passagerare, att Pierre, Johan och jag löst mer korsord än vi (säkert) gjort i hela våra liv - sammanlagt!! Jag har drömt MARDRÖMMAR OM KORSORD!!
När jag satt på tåget på väg hem igår kväll, satt det ett yngre par snett framför mig. Vad kunde de varit? 18-19 år?? Hon satt på fönsterplatsen. Askblondt stripigt hår som var klippt i någon lång/kort frisyr. Hon hade mjukisbyxor på sig och nån tröja som inte var något speciellt. Hon hade inte sminkat sig heller. (Nu ska ju inte jag komma här och säga att jag är värsta grymma på smink, men hallå - försök!!). I allafall - hon satt och smuttade på en Mariestads öl och läste en bok.
Han däremot var ett sånt dregg, så jag RYSER när jag bara tänker på honom. Han hade svarta mjukisbyxor från -89 och en urtvättad, svart munktröja som var för kort. Han var lite lönfet och under tröjan syntes en mörkgrön t-shirt som inte heller lyckades dölja hans... bristningar. Hans hår var råttfärgat i en längre axellängd. Det såg ut som han inte hade borstat egenom håret det senaste halvåret i allafall. Han var väldigt på henne och han drack ur en vinare. Efter en stund hämtade han en till..
Hittills var de ganska trevliga (jag pratade dock aldrig med dem). De bara satt och såg dreggiga ut.
Hon hade en 300g chipspåse framför sig, som hon åt några åt gången av samtidigt som hon läste sin bok. Efter ett tag tog han påsen (som då verkade vara till en femtedel full). Han läste en serietidning och tog stora nävar chips och PRESSADE in i munnen. Håret (som han inte kunnat sätta bakom öronen ens) hamnade i munnen. Och ni vet hur flottiga fingrarna blir av chips!! Med dem petade han bort håret och tog en ny näve och bökade in i munnen på sig.. inte nog med det, så skulle han till att kyssa HENNE!
AAAAAAAAAAAARRRRRRRRRRRRRRRRRGGGGGGGGHHHHHH!!!!!!!!! Låt mig aldrig bli som dem!!
Efter Katrineholm (halva vägen) ringde de upp någon (och FÖRLÅT, jag tjuvlyssnade!!) som verkade vara ett syskon till honom, men jag uppfattade att det var DERAS DOTTER!!
Oh, my God. Och det var här jag tänkte: Är det såhär man blir? Trots att de var så unga. Slutar man bry sig helt? Bara för att man har barn och förhållande.. Nu såg ju jag bara paret en gång, men jag tycker synd om dem om de alltid går runt och inte bryr sig..
Over and out.
