Mukkis

Grattis PAPPA!!

Du fylde masså år igår. Men inte blir
du äldre i sinnet för det.
Och därför älskar jag dig!!!

---

Kärlek som vägrar ta slut.
Det gör ingenting, jag förlåter och accepterar dig. Jag är bara så rädd om dig, att jag inte vet om jag ska säga det jag verkligen känner, till dig. Därför håller jag bara käften och ser på. Det är ännu värre, jag vet. Men jag kan inte bestämma vilka vägar du ska välja!!
Alltså, man dejtar/träffas relativt regelbundet. Det är i det här stadiet som man känner efter. Ska det bli något mer av det här, eller ska jag sluta?? Sen är frågan, hur länge ska det här "dejtandet" hålla på? Från när är man tillsammans? Och när har man rätt att ställa lite krav? Om man ertappat sin älskling med att vara "otrogen" mitt i allt dejtande då? Gills det? 
Tänk dig: Du börjar bli kär i den där superheta killen (som helt enkelt är för go' för att vara sann). Kär och förälskad. Du kan inte tänka på någon annan. Han förstör din arbetsdag!!! Ja, ni vet väl hur det känns!!
Och ni har dejtat i typ tre månader, när det plötsligt kommer fram att han har några till vid sidan av. Eller blir det "vid sidan av"?? Eftersom ni inte offentligt är tillsammans.. vad har man rätt att säga till om i det här läget?
Jag vet vad jag skulle gjort.. men vad skulle DU gjort??
Over and out..