Onsdag 25 februari - Glad!
Idag när jag vaknade var jag inte pigg.
Undrar om det kan bero på att jag faktiskt kunde sova i natt. Vilket jag inte gjort ordentligt på en månad. V har sovit oroligt och vaknat på nätterna. Och jag vet inte vad det kan bero på (för tänder har han fortfarande inte *ler*). Kroppen fick kanske en chock. För i natt har han inte vaknat en enda gång. Fast då fick jag gå upp halv sju. Det gör inget.
Det finns inget värre än att få sömnen avbruten, fast man är ganska van nu. Det spelar ingen roll om man sover fem timmar, blir avbruten, sover tre.. man är så slut när man vaknar så det känns som man sprungit ett helt maraton, eller åtminstonne inte sovit på tre månader..
Snart ska jag väl gå och lägga mig, tidigare än vanligt.
För imorgon bitti bär det av mot Kapellskär, Rosella och Åland. Det ska bli så kul.
Vi har fått låna Emils bil och jag är så glad över det. Idag var jag på ett oerhört bra humör och var tvungen att hejda mig när jag kände för att krama om honom *ser skräckslagen ut* Det är i alla fall snällt att låna ut bilen!
Sen var det visning.
Jag har vart jättenervös och gått och pulat på det mesta. Samtidigt har jag haft jätte ont i huvudet, vart hungrig, inte kunnat äta och varit allmännt virrig. Fyra par var hit och tittade. Nu är det väl bara att vänta och se..
Tack Lina Hast för den fina kommentaren. Jag saknar dig med.
Puss och kram!
Undrar om det kan bero på att jag faktiskt kunde sova i natt. Vilket jag inte gjort ordentligt på en månad. V har sovit oroligt och vaknat på nätterna. Och jag vet inte vad det kan bero på (för tänder har han fortfarande inte *ler*). Kroppen fick kanske en chock. För i natt har han inte vaknat en enda gång. Fast då fick jag gå upp halv sju. Det gör inget.
Det finns inget värre än att få sömnen avbruten, fast man är ganska van nu. Det spelar ingen roll om man sover fem timmar, blir avbruten, sover tre.. man är så slut när man vaknar så det känns som man sprungit ett helt maraton, eller åtminstonne inte sovit på tre månader..
Snart ska jag väl gå och lägga mig, tidigare än vanligt.
För imorgon bitti bär det av mot Kapellskär, Rosella och Åland. Det ska bli så kul.
Vi har fått låna Emils bil och jag är så glad över det. Idag var jag på ett oerhört bra humör och var tvungen att hejda mig när jag kände för att krama om honom *ser skräckslagen ut* Det är i alla fall snällt att låna ut bilen!
Sen var det visning.
Jag har vart jättenervös och gått och pulat på det mesta. Samtidigt har jag haft jätte ont i huvudet, vart hungrig, inte kunnat äta och varit allmännt virrig. Fyra par var hit och tittade. Nu är det väl bara att vänta och se..
Tack Lina Hast för den fina kommentaren. Jag saknar dig med.
Puss och kram!
Over And Out
Tisdag 24 februari - Nervös..
Det närmar sig.
Imorgon ska det hållas visning i min lägenhet. Och jag är jättenervös. Ska det komma folk, som för mig är helt okända, och dömma om de kan bo här eller inte. Jag hoppas de vill det. Har försökt hålla ordning och reda så gott det går med en snart 9 månaders orkan. Jag ska väl inte skylla allt på den lille killen jag lever med, men det känns lite bättre *ler*
Jag har heller inte än bestämt mig om vi ska åka till Åland på torsdag eller fredag. Känns som det kommer bli en impuls grej. Jag skulle jätte gärna vilja åka på torsdag, men har fått för mig att det blir ett projekt. Det känns ändå som torsdag är the day! Jag är ganska virrig.
Om en timme kommer en man från Folksam hit och ska prata om pension.
Jag är så trött på allt som har med pension att göra!! Man hörde vänner prata om det för många, många år sen, och själv tänkte man "äsh, inte rör det där mig än". Nu gör det det, och har gjort i flera år. Vad har jag gjort för min pension?? Sparat 300 kr i månaden till ett konto där avgifterna är skyhöga och räntan är pytteliten! Varför ska det vara så? När ska någon komma på ett system som alla vinner på? Det känns som alla företag och banker och försäkringsbolag, bara smutskastar varandra, för att själva vinna på det. Man känner sig lurad, vad man än väljer. Kan någon från början, få pensionen att verka spännande och intressant. Så man orkar engagera sig. Det känns som man inte har någon koll alls. Pengar dras från lönekontot via autogiron till höger och vänster, och man vet inte ens om man får det tillbaka. Kanske är det lika bra att sätta kontanter i madrassen. Fast säkert ändras valutan och man går miste om allt..
Ush, vad jag är neggo, men det känns så..
Imorgon ska det hållas visning i min lägenhet. Och jag är jättenervös. Ska det komma folk, som för mig är helt okända, och dömma om de kan bo här eller inte. Jag hoppas de vill det. Har försökt hålla ordning och reda så gott det går med en snart 9 månaders orkan. Jag ska väl inte skylla allt på den lille killen jag lever med, men det känns lite bättre *ler*
Jag har heller inte än bestämt mig om vi ska åka till Åland på torsdag eller fredag. Känns som det kommer bli en impuls grej. Jag skulle jätte gärna vilja åka på torsdag, men har fått för mig att det blir ett projekt. Det känns ändå som torsdag är the day! Jag är ganska virrig.
Om en timme kommer en man från Folksam hit och ska prata om pension.
Jag är så trött på allt som har med pension att göra!! Man hörde vänner prata om det för många, många år sen, och själv tänkte man "äsh, inte rör det där mig än". Nu gör det det, och har gjort i flera år. Vad har jag gjort för min pension?? Sparat 300 kr i månaden till ett konto där avgifterna är skyhöga och räntan är pytteliten! Varför ska det vara så? När ska någon komma på ett system som alla vinner på? Det känns som alla företag och banker och försäkringsbolag, bara smutskastar varandra, för att själva vinna på det. Man känner sig lurad, vad man än väljer. Kan någon från början, få pensionen att verka spännande och intressant. Så man orkar engagera sig. Det känns som man inte har någon koll alls. Pengar dras från lönekontot via autogiron till höger och vänster, och man vet inte ens om man får det tillbaka. Kanske är det lika bra att sätta kontanter i madrassen. Fast säkert ändras valutan och man går miste om allt..
Ush, vad jag är neggo, men det känns så..
Over And Out
Lördag 21 februari -
En vanlig lördag.
Den 26:e februari klockan 19.00 finsk tid, ska de visa en film om Ålandsfärjan, på Sjöfartsmuséet i Mariehemn. Ååh, jag skulle sååå vilja se den!! Har ju funderingar på att åka just den dagen.. nu blir jag bara ledsen över att jag är "själv" med V, för det finns ingen som kan ta honom.. och att ha med honom för att se en film, klockan sju på kvällen är väl dömt att misslyckas..
Det är vid sånnahär tillfällen man inte vill vara själv, och saknar en partner, eller någon som inte är lika intresserad av Ålfen som jag är i alla fall, som kom med mig till ÅLAND. Lift, någon??? Annars går det bra *SMILE*
Jag har fått höra från flera håll av mina vänner, att de är imponerade över att jag orkar vara ensamstående. Tack, tack bara. För mig är det ingen big deal. För mig är det här vardag, och jag tycker inte alls att det är jobbigt. Det är mitt liv. Jag valde det här. Jag vet att de absolut inte tycker synd om mig (eller jag HOPPAS att de inte gör det i alla fall). För det är det inte. Jag trivs med mitt liv, och jag kunde inte ha det bättre. Det är bara ibland som man önskar att man hade en avlastningszon.
Kanske det löser sig ändå. Kanske den kommer ut på DVD eller nått en dag *ler*
Den 26:e februari klockan 19.00 finsk tid, ska de visa en film om Ålandsfärjan, på Sjöfartsmuséet i Mariehemn. Ååh, jag skulle sååå vilja se den!! Har ju funderingar på att åka just den dagen.. nu blir jag bara ledsen över att jag är "själv" med V, för det finns ingen som kan ta honom.. och att ha med honom för att se en film, klockan sju på kvällen är väl dömt att misslyckas..
Det är vid sånnahär tillfällen man inte vill vara själv, och saknar en partner, eller någon som inte är lika intresserad av Ålfen som jag är i alla fall, som kom med mig till ÅLAND. Lift, någon??? Annars går det bra *SMILE*
Jag har fått höra från flera håll av mina vänner, att de är imponerade över att jag orkar vara ensamstående. Tack, tack bara. För mig är det ingen big deal. För mig är det här vardag, och jag tycker inte alls att det är jobbigt. Det är mitt liv. Jag valde det här. Jag vet att de absolut inte tycker synd om mig (eller jag HOPPAS att de inte gör det i alla fall). För det är det inte. Jag trivs med mitt liv, och jag kunde inte ha det bättre. Det är bara ibland som man önskar att man hade en avlastningszon.
Kanske det löser sig ändå. Kanske den kommer ut på DVD eller nått en dag *ler*
Over And Out
Bara en bild
Fredag 20 februari - Ursäkta mig.
Nu när de inte visar Rix FM:s Morron Zoo på tv längre, så tittar jag på Vakna med The Voice.
Det är ganska underhållande, och de har bra gäster och samtalsämnen. Mode kanske inte intresserar mig mest, men de lyckas alltid få mig att le, men förlåt mig, idag var han där frisör-Bobby med. Och tillåt mig skratta lite. Han måste ju ha arslet i läpparna alltså. Stela, för stora och hemska (rent ut sagt) läppar i ansiktet. De liknar ett par... ja, jag törs inte ens nämna vad. Jag brukar inte anmärka på folks utséenden, men Herre Gud. De kan ju inte vara födda sånna, eller?
När jag ändå håller på och klagar (måste jag låna Malin Ts underrubrik "VÅGA INTE KALLA MIG BITTER"), så måste jag nämna min systers så kallade karl. Han är nog det dummaste jag sett gå i ett par skor, och jag fattar inte vad hon har honom till, FAKTISKT. Han gör ingenting hemma. Klaga är väl en specialité han har. Han varken städar eller plockar undan sin skitiga tvätt. Tvättmaskin vet han inte hur den fungerar ens (fast man tycker att en som är så bil och motor intresserad som han, borde kunna, kanske).. i skrivande stund är min syster och han i Egypten, i Huru-bur-ubur-u (som Micke så fint uttryckte det på skidresan), de landade vid sju i morse. Jag undrar om "karln" ens packade någon väska. För när syrran frågade honom för en vecka sen, vad han skulle packa i, svarade han "vaddå packa? Räcker det inte med handbagage??". SNÄLLA!! Han fyller 30.. är det patetiskt? Bortskämd skitunge är vad han är!
Häromsistens bytte han ut sin BMW-combi till en Subaru Impreza (= ny lekbil).. = familjelivet är utom synhåll (vilket jag är glad över. Jag vill att syrran skaffar barn en dag, men inte med honom). Önskar hon kunde se det med.
Jag kom på att jag kan börja skriva en förljetång med alla hans idiot-grejer (intresserad, någon???). Det kan vara ganska roande att läsa om kanske.. tyvärr skulle inte min syster så bra av detta. Hon borde lämna honom, jag förstår faktiskt inte varför hon är tillsammans med honom. Och att gotta sig i andras olycka är ju min grej, men inte när det gäller min egen syster.
Det är ganska underhållande, och de har bra gäster och samtalsämnen. Mode kanske inte intresserar mig mest, men de lyckas alltid få mig att le, men förlåt mig, idag var han där frisör-Bobby med. Och tillåt mig skratta lite. Han måste ju ha arslet i läpparna alltså. Stela, för stora och hemska (rent ut sagt) läppar i ansiktet. De liknar ett par... ja, jag törs inte ens nämna vad. Jag brukar inte anmärka på folks utséenden, men Herre Gud. De kan ju inte vara födda sånna, eller?
När jag ändå håller på och klagar (måste jag låna Malin Ts underrubrik "VÅGA INTE KALLA MIG BITTER"), så måste jag nämna min systers så kallade karl. Han är nog det dummaste jag sett gå i ett par skor, och jag fattar inte vad hon har honom till, FAKTISKT. Han gör ingenting hemma. Klaga är väl en specialité han har. Han varken städar eller plockar undan sin skitiga tvätt. Tvättmaskin vet han inte hur den fungerar ens (fast man tycker att en som är så bil och motor intresserad som han, borde kunna, kanske).. i skrivande stund är min syster och han i Egypten, i Huru-bur-ubur-u (som Micke så fint uttryckte det på skidresan), de landade vid sju i morse. Jag undrar om "karln" ens packade någon väska. För när syrran frågade honom för en vecka sen, vad han skulle packa i, svarade han "vaddå packa? Räcker det inte med handbagage??". SNÄLLA!! Han fyller 30.. är det patetiskt? Bortskämd skitunge är vad han är!
Häromsistens bytte han ut sin BMW-combi till en Subaru Impreza (= ny lekbil).. = familjelivet är utom synhåll (vilket jag är glad över. Jag vill att syrran skaffar barn en dag, men inte med honom). Önskar hon kunde se det med.
Jag kom på att jag kan börja skriva en förljetång med alla hans idiot-grejer (intresserad, någon???). Det kan vara ganska roande att läsa om kanske.. tyvärr skulle inte min syster så bra av detta. Hon borde lämna honom, jag förstår faktiskt inte varför hon är tillsammans med honom. Och att gotta sig i andras olycka är ju min grej, men inte när det gäller min egen syster.
Hoppas hon kommer till insikt snart... för jag älskar henne!
Over And Out
Over And Out
Torsdag 19 februari - Vem är jag att klaga?
Beror alla depretioner (??) på vintern?
Jag tycker att alla är deprimerade nu för tiden. Vad beror det på egentligen? Det känns som folk gör allt för att hitta något att vara deppad för. Det är div må-dåligt-över-sig-själv känslor till jag-orkar-inte känslor..
Jag pratade med en person igår (vi kallar personen X). X är deppad över att h*n inte har något jobb. Jag hörde t.ex: "Jag har inte gjort nånting idag", "jag orkar inte göra något", "jag är så deppig", "det är svårt att vara glad", "rastlös"... jaadi jaadi jaa...
Jag (Mukkis the God *ler*) vet hur det känns, för jag var själv arbetslös i nästan fyra månader för fem år sen, och jag har aldrig mått så dåligt. Fast samtidigt tyckte jag inte att det var någon idé att deppa ner sig för det. Jag bodde hemma, hade mat på bordet och en säng att sova i + två föräldrar som älskar mig! Jag ville heller inte bo hemma längre, men det fick ta sitt lilla tag. Det ordnar sig en dag, förr eller senare. Istället passade jag på att motionera, träffa mina vänner, springa på stan, följa onödiga doku-/såpor. Ja, sånt billigt man kan göra utan inkomst och sånt som man säkert aldrig annars får tid att göra, så mycket än när man är arbetslös. Inte stressade jag ihjäl mig. Jag längtade efter ett jobb som FAN, men jag var ihärdig, ringde till VL en gång varje vecka, för att se till att jag fanns med på listorna. Vilket gav resultat, för till slut hamnade jag på min nuvarande arbetsplats. För att JAG VILLE DET!!! Mellan samtalen gjorde jag det jag nämnde tidigare. Försökte se positivt på livet, och fylla det med annat. Jag såg inte meningen i att bara sitta inne och deppa ner sig. För sån är inte jag.
Det är ett sånt i-landsproblem att inte ha nått jobb.
När man bor hemma, allt är betalt och klart och man är frisk!
X klär inte heller i att vara deppig, liksom jag själv. Man kan få klaga ibland, men sluta deppa för faan!! Ryck upp dig, om du nu läser det här. Det finns massor med saker att göra, och speciellt när du har barn också. Vintern är fantastisk. Speciellt NU när vi verkligen har VINTER. Det är massa snö, och några minusgrader.
Hamna inte i den onda cirkeln att inte göra NÅGOT, för du blir trött av det. Snart blir "att gå ut på promenad" ett helt projekt, för man ORKAR inte ens det. Tanken på att ta på sig kläder, blir jobbig.
-. Bara gör det!! Det kommer kännas mycket bättre sen!
Jag håller tummarna för dig, X. Dagens bild togs igår.
Over And Out
Onsdag 27 februari - Listadags igen då.
Nu är det tid för sånt igen.
Jag är lite av en listornas kvinna, jag. Vet inte vart jag hade varit idag om jag aldrig fick skriva listor. Jag skriver listor för ALLT. Vad jag ska handla, vart jag ska åka, vad jag ska göra, hur jag ska göra.. utan dessa listor är jag typ... ingenting. Nu när jag är i flytt-/sälj-/res-situation är de viktigare än någonsin. De finns överallt.
- Vart jag ska lägga saker som inte får synas under visningen-listan.
- Vad V ska ha med till Åland-listan.
- Vad jag ev behöver ha med till Åland-listan.
- Vad som behöver göras innan visningen-listan.
- Vad som behöver göras i ordning innan jag är färdigt utflyttad-listan.
- Vilka färger jag vill ha på tapeterna i nya lägenheten-listan.
- Hur jag vill möblera-listan.
Ja, ni ser. Det är mycket att hålla ordning på. Och hur ska man kunna hålla allt i huvudet?? Nått snille kanske lyckas, men inte jag. Jag måste ha en lista för allt. Thank God for the listas!!
Dock var jag inte så grym på att skriva mat-lista på Ålfen.. kockarna var som galna alltid. Och blev det fel någon gång, så hörde man dem skrika: "ÄR DET DEN DÄR SATANS SKÖVDE SOM GJORT LISTAN IGEN???!!!" Ja, det var tider det..
Nu ska jag nog skriva en lista till. Bara för att..
Jag är lite av en listornas kvinna, jag. Vet inte vart jag hade varit idag om jag aldrig fick skriva listor. Jag skriver listor för ALLT. Vad jag ska handla, vart jag ska åka, vad jag ska göra, hur jag ska göra.. utan dessa listor är jag typ... ingenting. Nu när jag är i flytt-/sälj-/res-situation är de viktigare än någonsin. De finns överallt.
- Vart jag ska lägga saker som inte får synas under visningen-listan.
- Vad V ska ha med till Åland-listan.
- Vad jag ev behöver ha med till Åland-listan.
- Vad som behöver göras innan visningen-listan.
- Vad som behöver göras i ordning innan jag är färdigt utflyttad-listan.
- Vilka färger jag vill ha på tapeterna i nya lägenheten-listan.
- Hur jag vill möblera-listan.
Ja, ni ser. Det är mycket att hålla ordning på. Och hur ska man kunna hålla allt i huvudet?? Nått snille kanske lyckas, men inte jag. Jag måste ha en lista för allt. Thank God for the listas!!
Dock var jag inte så grym på att skriva mat-lista på Ålfen.. kockarna var som galna alltid. Och blev det fel någon gång, så hörde man dem skrika: "ÄR DET DEN DÄR SATANS SKÖVDE SOM GJORT LISTAN IGEN???!!!" Ja, det var tider det..
Nu ska jag nog skriva en lista till. Bara för att..
Over And Out
Måndag 16 februari - Min son är kär!!
Den där känslan var starkare än någonsin.
Så - nu kan vi inte hålla oss från ön mer. Nu är vi på väg igen. Så mina kära ålänningar - Here we come!!! Om två veckor, men ändå. Jag ska bara ha visning, sen tar vi bilen och åker. Hej hej.. så nu vill jag inte höra något mer tjat. Vi kommer 26:e eller 27:e!!
Over And Out
Så - nu kan vi inte hålla oss från ön mer. Nu är vi på väg igen. Så mina kära ålänningar - Here we come!!! Om två veckor, men ändå. Jag ska bara ha visning, sen tar vi bilen och åker. Hej hej.. så nu vill jag inte höra något mer tjat. Vi kommer 26:e eller 27:e!!
I morse fick jag mig ett gott skratt, och jag delar så gärna med mig av min sons upplevelse.
Puss på dig skrutt.
Over And Out
Lördag 14 februari - Alla Hjärtans Dag Valentin
Det är en gudomlig vinterdag utanför mitt fönster!
Snön gnistrar ute på vägen. Solen skiner starkt. Jag var bara tvungen att ställa mig ute på balkongen, då jag har morgonsol där. Tog med mig mitt kaffeglas och ställde mig ute och kände hur mitt ansikte värmdes av solen, jag blundade. Och upptäckte att jag direkt hamnade ute på deck på Ålandsfärjan en vårmorgon, klockan 06.46. Snart är det dags att börja jobba, snart ska jag sätta mig i kassan och ta betalt för 500 ålänningars frukost. Jag bär rena arbetskläder som doftar Dolce&Gabbana nu, de är svarta och värms av solen som skiner över Mariehamn och båten. Strålarna dansar över havets små vågor. Det blåser inte så mycket idag. Solen har just gått upp och det är molnfritt. Jag ser Mariehamns hamn med alla dess landgångar som breder ut sig som ett spindelnät, ett café där jag många gånger suttit och tagit en kaffe i väntan på båten, det lilla huset uppe på kullen där man suttit någon gång och blickat ut över skärgården och tagit en öl när man varit på ledigt, Marieparks scenen, sjöfartsskolans torn, där i närheten bor Hannas föräldrar. Solen är varm och jag står och tar min alltid så obligatoriska kaffe innan jobbet börjar 07.00. Innifrån köket hör jag kockarna nojsa med matsalspersonal som saknar löskokta ägg till frukostbuffébordet, eller en Brynäs match som återigen gått åt skogen.. Jag njuter, hör hur bilar kör ombord, jag hör hur de släpper trossarna och hivar ombord dem.. akterporten stängs, bogpropelrarna startar.. shit, jag har stått här för länge nu.. vi avgår.
Jag öppnar ögonen, mitt kaffe är slut. Och det jag ser är bara Vadsboleden med några bilar på, men känslan finns där. Den är inte långt borta...
Snön gnistrar ute på vägen. Solen skiner starkt. Jag var bara tvungen att ställa mig ute på balkongen, då jag har morgonsol där. Tog med mig mitt kaffeglas och ställde mig ute och kände hur mitt ansikte värmdes av solen, jag blundade. Och upptäckte att jag direkt hamnade ute på deck på Ålandsfärjan en vårmorgon, klockan 06.46. Snart är det dags att börja jobba, snart ska jag sätta mig i kassan och ta betalt för 500 ålänningars frukost. Jag bär rena arbetskläder som doftar Dolce&Gabbana nu, de är svarta och värms av solen som skiner över Mariehamn och båten. Strålarna dansar över havets små vågor. Det blåser inte så mycket idag. Solen har just gått upp och det är molnfritt. Jag ser Mariehamns hamn med alla dess landgångar som breder ut sig som ett spindelnät, ett café där jag många gånger suttit och tagit en kaffe i väntan på båten, det lilla huset uppe på kullen där man suttit någon gång och blickat ut över skärgården och tagit en öl när man varit på ledigt, Marieparks scenen, sjöfartsskolans torn, där i närheten bor Hannas föräldrar. Solen är varm och jag står och tar min alltid så obligatoriska kaffe innan jobbet börjar 07.00. Innifrån köket hör jag kockarna nojsa med matsalspersonal som saknar löskokta ägg till frukostbuffébordet, eller en Brynäs match som återigen gått åt skogen.. Jag njuter, hör hur bilar kör ombord, jag hör hur de släpper trossarna och hivar ombord dem.. akterporten stängs, bogpropelrarna startar.. shit, jag har stått här för länge nu.. vi avgår.
Jag öppnar ögonen, mitt kaffe är slut. Och det jag ser är bara Vadsboleden med några bilar på, men känslan finns där. Den är inte långt borta...
Over And Out
Onsdag 11 februari - Bada!
I förrgår fick min syster en idé.
- Ska vi till badhuset med V imorn?
Det tyckte jag var en jätte bra idé så igår packade vi våra väskor med baddräkter, bikinis och badpanties (för att senare komma till badhuset å inse att de urcoola badpantiesarna som syrran så gulligt köpt åt V - inte dög *ser sur ut* så fick punga ut med 129kr för ett par som dög!!!). Vi fick bada sen i alla fall. V var lite skeptisk till bassängen till en början och var nära på att börja gråta, men jag höll honom nära mig hela tiden, tills han lugnade sig och accepterade vattnet. Och till slut befann vi oss i mellanbassängen. Syrran surfade omkring med V som en galning och V tjöt av glädje. Känslan går inte att beskriva, det var helt amazing!!! Alla borde testa det. Måste dit snart igen!
Angående mina lägenheter.
Det känns som det mesta går min väg just nu. Igår var mäklarn här och tog bilder av lägenheten jag bor i. På fredag finns den på nätet, och v 9 är det visning. Sen är det bara att hoppas på att folk ger bra bud och blir nöjda med "mitt hem". Idag ringde hon som har hand om den nya lägenheten och sa att pappren från HSB har kommit, och vi ÄNTLIGEN kan skriva på dem. Det känns mycket säkrare när man fått överlåtelsen undertecknad. Säkrare för dem, och säkrare för mig.
Jag har pratat med en tapetseringsfirma, som ska dit och tapetsera innan jag flyttar in alla grejer. Det känns som det är ganska mycket nu, men jag är lugn, jag har kontroll, koll på läget. Och läget blir så bra! Jag tror vi kommer trivas ur-bra där i nya lägenheten, även om det är på andra sidan stan, och det är långt från mina vänner och familj, men vi har ju fortfarande samma riktnummer så, så illa kan det ju inte bli heller. Det blir GREAT det här.
Idag var jag hos Mickan.
Jag kom dit med V runt tolv. Då var Joel ännu hemma. Mickan (som är i vecka 35+) har börjat packa sin BB-väska (det är ju bra att vara i tid med sånt). Hon gick där i sovrummet och fixa och dona i sina garderober, skåp och byråer. Allt hon tänkte ha med sig lade hon på sängen för att få en överblick. Hon tänkte nog bara av ren omtänksamhet när hon tog fram en av Joels tröjor (åt honom, för han ska ju vara med).
Efter nån timme, var Joel lite stressad, för han skulle iväg till jobbet. Han gick runt i lägenheten och plockade (eller jag vet inte vad han gjorde faktiskt). Han tog i alla fall en sväng in i sovrummet och kom ut i köket och frågade varför hans tröja låg där, på sängen. "Jag tänkte nog att du kanske ville ha den med till BB sen när det är dags..." svarar Mickan lite försynt. "Jag kan nog packa själv! Och är du medveten om att det faktiskt är en månad kvar?????!" HAHAHAHA. Snacka om optimisten Allan vart i farten, att karln har siktet inställt på 16 mars, som det är beräknat. För barn har aldrig föds tidigare?? Eller senare?? Han är för söt!
Jag fick en bild av Mickan som togs på BB när jag var inne med V.
Måste bara visa!
(den håriga armbågen tillhör min kusin...)
Måste bara visa!
(den håriga armbågen tillhör min kusin...)
Over And Out
Söndag 8 februari - Ville 8 månader
Har intresset för våra barn försvunnit??
Det finns allt för många i vårt samhälle som skaffar barn "bara för att" och det gör mig fruktansvärt ledsen och framför allt rädd. Det läskigaste är väl att det sker runt omkring mig. Varför "bara för att"?? Utan framförhållning.
1. Det gör inte ett förhållande garanterat bättre med ett barn, eller ett barn till.
2. Det är liv vi pratar om, liv som är helt oskyldiga och ovetandes om vad den här världen har att erbjuda. Liv som behöver tillsyn, rutiner, kärlek, mat, underhållning.
Ditt liv förändras till ett helt annat, något som inte liknar något annat du har varit med om tidigare, och alla är inte mogna för det. De flesta mognar i sina graviditeter (jag har sett det hända), men just dem jag menar har inte gjort någonting för att förbättra sina situationer.
Varför väljer man då ändå att skaffa barn?
Många gånger i livet hör man "tänk efter, före både en och två gånger innan du..." och det kan handla om en flytt, en utbildning, ett förhållande eller en resa utomlands. ÄR DET VÄRT DET??!!
I Sverige har vi idag ett val vid en oönskad graviditet, vi kan välja abort. (Jag är väl medveten om att detta är ett känsligt ämne. Fast jag ser det som ett val). För olyckor händer. Jag har varit där själv.
Tyvärr så bor vi i ett samhälle som bestäms av pengar. Money talks.. Det är sorgligt men sant. Och vi kan inget göra åt saken.. Man kan vara hur villig som hellst att skaffa barn, man kan längta ihjäl sig efter ett barn, men idag måste man nästan ha det ordnat för sig innan man tar det steget. Vist får man hjälp från försäkringskassan, med mamma/pappa penning.. men sen då?? Och det är inte mycket pengar som grund om båda är arbetslösa. Eller om EN jobbar.. det kommer tära på det stackars förhållandet någongång det också. För EN måste arbeta ihjäl sig för att försörja familjen (såvida han eller hon inte är VD eller pilot eller kapten eller nått annat yrke som skiter ut pengar).
Jag tror att det är därför.
Många väntar med att skaffa barn.
Förstföderskorna blir allt äldre, just av den anledningen. Man ska ha en utbildning, en trygghet och ett bra jobb som ger bra betalt, för att inte glömma nämna att man måste vara FÖRBANNAT STARK PSYKISKT för att det ska fungera för övrigt. Man ska orka ta hand om barnet. Det går inte, efter två-tre år, säga "nää, nu var det inte roligt mer, nu lägger jag ner det här!!" Det är ett livslångt ansvar!!! Man kan inte bara slänga bort det som en kattunge (jag skulle aldrig kasta ut min kattunge heller för den delen). Jag blir trött på folk som inte orkar med sina barn. Jag blir besviken på samhället som tillåter det hända. Ungdomar som skaffar barn för att det är gulligt med en bebis, sen bor barnet mestadels hos sin mormor/farmor/faster eller godman för att hon kom på att - oj, nu har jag inte tid å festa med mina kompisar juh.. inte undra på att dagens ungdom är som den är. När de inte blivit älskade nog, fått uppfostran fuckad för att någon "inte orkade" engagera sig.. Hur kan det vara så lätt?? Borde man inte tänkt på det innan man bestämde sig för att behålla det stackars livet? Jag skulle ALDRIG ALDRIG ALDRIG ens tänka tanken att vilja ge upp V!!! Har jag gett mig in i leken ska jag tåla den också!! Sånt här ↑ tänkte jag på när jag väntade barn i alla fall. - Ja, ja, jag är så jävla grym själv då.. nee, men jag TÄNKER med det jag har innanför pannbenet i alla fall, även om det inte är så mycket att skryta med!!
Igår var V och jag på Elliots ett års kalas. Det var mycket trevligt och jag hoppas det blir minst lika trevligt på Villes ett års kalas, men han blev bara 8 månader idag *ler*
GRATTIS ELLIOT!!
Idag har min syster varit här och hjälpt till att städa. Guuuud, va jag inte skulle klara mig utan henne!!
Jag älskar dig kära syster!!
Det finns allt för många i vårt samhälle som skaffar barn "bara för att" och det gör mig fruktansvärt ledsen och framför allt rädd. Det läskigaste är väl att det sker runt omkring mig. Varför "bara för att"?? Utan framförhållning.
1. Det gör inte ett förhållande garanterat bättre med ett barn, eller ett barn till.
2. Det är liv vi pratar om, liv som är helt oskyldiga och ovetandes om vad den här världen har att erbjuda. Liv som behöver tillsyn, rutiner, kärlek, mat, underhållning.
Ditt liv förändras till ett helt annat, något som inte liknar något annat du har varit med om tidigare, och alla är inte mogna för det. De flesta mognar i sina graviditeter (jag har sett det hända), men just dem jag menar har inte gjort någonting för att förbättra sina situationer.
Varför väljer man då ändå att skaffa barn?
Många gånger i livet hör man "tänk efter, före både en och två gånger innan du..." och det kan handla om en flytt, en utbildning, ett förhållande eller en resa utomlands. ÄR DET VÄRT DET??!!
I Sverige har vi idag ett val vid en oönskad graviditet, vi kan välja abort. (Jag är väl medveten om att detta är ett känsligt ämne. Fast jag ser det som ett val). För olyckor händer. Jag har varit där själv.
Tyvärr så bor vi i ett samhälle som bestäms av pengar. Money talks.. Det är sorgligt men sant. Och vi kan inget göra åt saken.. Man kan vara hur villig som hellst att skaffa barn, man kan längta ihjäl sig efter ett barn, men idag måste man nästan ha det ordnat för sig innan man tar det steget. Vist får man hjälp från försäkringskassan, med mamma/pappa penning.. men sen då?? Och det är inte mycket pengar som grund om båda är arbetslösa. Eller om EN jobbar.. det kommer tära på det stackars förhållandet någongång det också. För EN måste arbeta ihjäl sig för att försörja familjen (såvida han eller hon inte är VD eller pilot eller kapten eller nått annat yrke som skiter ut pengar).
Jag tror att det är därför.
Många väntar med att skaffa barn.
Förstföderskorna blir allt äldre, just av den anledningen. Man ska ha en utbildning, en trygghet och ett bra jobb som ger bra betalt, för att inte glömma nämna att man måste vara FÖRBANNAT STARK PSYKISKT för att det ska fungera för övrigt. Man ska orka ta hand om barnet. Det går inte, efter två-tre år, säga "nää, nu var det inte roligt mer, nu lägger jag ner det här!!" Det är ett livslångt ansvar!!! Man kan inte bara slänga bort det som en kattunge (jag skulle aldrig kasta ut min kattunge heller för den delen). Jag blir trött på folk som inte orkar med sina barn. Jag blir besviken på samhället som tillåter det hända. Ungdomar som skaffar barn för att det är gulligt med en bebis, sen bor barnet mestadels hos sin mormor/farmor/faster eller godman för att hon kom på att - oj, nu har jag inte tid å festa med mina kompisar juh.. inte undra på att dagens ungdom är som den är. När de inte blivit älskade nog, fått uppfostran fuckad för att någon "inte orkade" engagera sig.. Hur kan det vara så lätt?? Borde man inte tänkt på det innan man bestämde sig för att behålla det stackars livet? Jag skulle ALDRIG ALDRIG ALDRIG ens tänka tanken att vilja ge upp V!!! Har jag gett mig in i leken ska jag tåla den också!! Sånt här ↑ tänkte jag på när jag väntade barn i alla fall. - Ja, ja, jag är så jävla grym själv då.. nee, men jag TÄNKER med det jag har innanför pannbenet i alla fall, även om det inte är så mycket att skryta med!!
Igår var V och jag på Elliots ett års kalas. Det var mycket trevligt och jag hoppas det blir minst lika trevligt på Villes ett års kalas, men han blev bara 8 månader idag *ler*
GRATTIS ELLIOT!!
Idag har min syster varit här och hjälpt till att städa. Guuuud, va jag inte skulle klara mig utan henne!!
Jag älskar dig kära syster!!
Over And Out!
Fredag 6 februari - Men jaaa!!
Jag står över ett kast, går i finkan utan att passera gå!
- Jaha?? Utan att tala om nått för MIG!! Vad är det för värld vi lever i? Jag trodde att L och jag kände varann innan och utan, hade inga som hellst hemligheter för varann. Vi var ju som syskon!! Är det här en hämnd för något jag har gjort fel?? Idag var både L och S över för att hjälpa mig byta badrumsskåp. Jag klarar ju inte sånt själv och de var ju bara för gulliga som erbjöd sig hjälpa mig!! Tack.
MEN IDAG KOM DET FRAM ATT DE HAR FÖRLOVAT SIG (PÅ NYÅR!!! I SÄLEN!!!!) !!!!!!!!!!!! Och jag vista ingenting!! Det är ett jävla tag sen.. och jag viste INGENTING, nothing, EI MITÄÄN!! Kände mig lite fånig där, men tydligen viste ingen om det (och det hoppas jag stämmer, så jag inte står helt ensam och inte vet nått, som ett bortgjort fån), men vad blir nästa "hemlis" då? Oj, vi glömde tala om att vi ska ha barn också?? Äsh, nu får jag sluta vara bitter över det.
GRATTIS MINA VÄNNER. JAG ÖNSKAR ER ALL LYCKA, NI ÄR SÅÅ VÄRDA VARANN! *jag aplåderar er och ler*
Och jag vet inte om det blir nått Åland i februari *ser ledsen ut* Får se hur det blir med alla papper och bankärenden som måste göras inför lägenhetsköpet, men jag lovar att så fort jag vet, och får en längre lucka "ledigt", så tar jag en bil och sticker. Jag vill ju inte att mina älskade ålänningar ska bli FÖRBANNADE. Det är bara så mycket nu igen.. och det känns som jag inte har riktigt kontroll över läget just nu.
Kom hit med skåpbilen bara!! Så får vi det här överstökat.
- Jaha?? Utan att tala om nått för MIG!! Vad är det för värld vi lever i? Jag trodde att L och jag kände varann innan och utan, hade inga som hellst hemligheter för varann. Vi var ju som syskon!! Är det här en hämnd för något jag har gjort fel?? Idag var både L och S över för att hjälpa mig byta badrumsskåp. Jag klarar ju inte sånt själv och de var ju bara för gulliga som erbjöd sig hjälpa mig!! Tack.
MEN IDAG KOM DET FRAM ATT DE HAR FÖRLOVAT SIG (PÅ NYÅR!!! I SÄLEN!!!!) !!!!!!!!!!!! Och jag vista ingenting!! Det är ett jävla tag sen.. och jag viste INGENTING, nothing, EI MITÄÄN!! Kände mig lite fånig där, men tydligen viste ingen om det (och det hoppas jag stämmer, så jag inte står helt ensam och inte vet nått, som ett bortgjort fån), men vad blir nästa "hemlis" då? Oj, vi glömde tala om att vi ska ha barn också?? Äsh, nu får jag sluta vara bitter över det.
GRATTIS MINA VÄNNER. JAG ÖNSKAR ER ALL LYCKA, NI ÄR SÅÅ VÄRDA VARANN! *jag aplåderar er och ler*
Och jag vet inte om det blir nått Åland i februari *ser ledsen ut* Får se hur det blir med alla papper och bankärenden som måste göras inför lägenhetsköpet, men jag lovar att så fort jag vet, och får en längre lucka "ledigt", så tar jag en bil och sticker. Jag vill ju inte att mina älskade ålänningar ska bli FÖRBANNADE. Det är bara så mycket nu igen.. och det känns som jag inte har riktigt kontroll över läget just nu.
Kom hit med skåpbilen bara!! Så får vi det här överstökat.
Over And Out!
Torsdag 5 februari - VILLE STÅR
Vad är det för problem med att ringa klockan fem nu då??
Det har vart en mycket trevlig dag idag. Först var jag till Mickan och kollade läget, dit kom Sandra som jag inte sett på jättelänge. Jag gillar henne massor, men jag tycker nog att hon har en halvtaskig attityd mot föräldraskapet.. ibland kan hon säga "glöm att du får kissa när du blir mamma" eller "glöm duschandet" eller "man går som i en dvala, sova får man absolut inte göra". Jag trodde stenhårt, när jag väntade barn, att allt jag kunde göra, var att drömma om en dusch de närmsta tre åren, men vad jag kan minnas, så har jag faktiskt duschat varje dag, även efter att V kom till världen. Det där är så olika det med.
Sen var vi till Lina och Elliot. Jag tror minsann att V blev lite avis på E (för E kan ju GÅÅÅ). Så när vi kom hem, hade badat och ätit och bytit om till pyjamas... då hände det här!!!!
Min mamma är väl för rolig, eller!
Hon ringde ikväll. Klockan var väl 21.17. För att berätta att de har billiga Up And Go-blöjor på Coop!!!!!
Vad i den informationen, var så viktigt, så det var tvunget att nå mig just i kväll, och inte kunde vänta till imorn? Jag bara undrar. Inte tänker jag åka till Coop NU för att köpa blöjor heller.
Vad hände med: Ring inte efter sju! ??? Bara för att V sover betyder inte att jag vill sitta i telefon och prata om billiga blöjor.. Jag har vart mamma färdigt för idag. Jag vill ta det lugnt och njuta. Nu tänker jag stänga av telefon varje kväll klockan sex!!
Jag har nedvarvning med V från klockan sex → att han sover. Ni vet det!! Varför ringer folk då 18.10?? DU VET att jag har det så. För jag har berättat det för dig! Vad hände med RING KLOCKAN FUCKING FEM?
Det har vart en mycket trevlig dag idag. Först var jag till Mickan och kollade läget, dit kom Sandra som jag inte sett på jättelänge. Jag gillar henne massor, men jag tycker nog att hon har en halvtaskig attityd mot föräldraskapet.. ibland kan hon säga "glöm att du får kissa när du blir mamma" eller "glöm duschandet" eller "man går som i en dvala, sova får man absolut inte göra". Jag trodde stenhårt, när jag väntade barn, att allt jag kunde göra, var att drömma om en dusch de närmsta tre åren, men vad jag kan minnas, så har jag faktiskt duschat varje dag, även efter att V kom till världen. Det där är så olika det med.
Sen var vi till Lina och Elliot. Jag tror minsann att V blev lite avis på E (för E kan ju GÅÅÅ). Så när vi kom hem, hade badat och ätit och bytit om till pyjamas... då hände det här!!!!
Min mamma är väl för rolig, eller!
Hon ringde ikväll. Klockan var väl 21.17. För att berätta att de har billiga Up And Go-blöjor på Coop!!!!!
Vad i den informationen, var så viktigt, så det var tvunget att nå mig just i kväll, och inte kunde vänta till imorn? Jag bara undrar. Inte tänker jag åka till Coop NU för att köpa blöjor heller.
Vad hände med: Ring inte efter sju! ??? Bara för att V sover betyder inte att jag vill sitta i telefon och prata om billiga blöjor.. Jag har vart mamma färdigt för idag. Jag vill ta det lugnt och njuta. Nu tänker jag stänga av telefon varje kväll klockan sex!!
Jag har nedvarvning med V från klockan sex → att han sover. Ni vet det!! Varför ringer folk då 18.10?? DU VET att jag har det så. För jag har berättat det för dig! Vad hände med RING KLOCKAN FUCKING FEM?
Over And Out!!
Onsdag 4 januari - Amarula tree
Planer makes the world go round..
Kände stressen krypa på mig idag. På tisdag kommer mäklarn och fotograferar min lägenhet.. då finns den efter det, för allmänn beskådning. För budgivning. Det känns längre inte som jag bor här.. jag känner mig hemlös. Det ser ut som jag städat med en al quida attack och jag förstår inte hur jag ska kunna reda upp skiten!! Jag är ju van att ha det såhär (inte ser det så hemskt ut heller, är mest bara massa saker överallt). Och nu har jag till tisdag 13.30 på mig. Började med hallen idag, och bara det fick mig ju att börja stöna av trötthet. Three rooms to go.. *pusta* Det är bara fotograferingen jag är nervös över, sen när jag får börja flytta, och det börjar hända saker, DÅ blir det roligt.
Jag är lite avis..
Mackies 6 månaders bebis fick tänder redan!! Vart är Villes tänder? Det är så man får prestations-ångest. Varje unge är unik bla, bla, bla.. JAG VEEET!! Men jag vill också ha en bebis med tänder!! Eller vill jag? Han gör så mycket framsteg ändå. Han reser sig mot olika prylar, han vill gå. Mackie: no hard feelings *blink blink* MEN hard feelings för konstiga utmaningar. Jag har aldrig hört om utmaningar i blogg världen. Ja ja..
Utmaningen: Bloggaren skriver 8 fakta/(o)vanor om sig själv.
Den som blir utmanad skriver ett eget blogginlägg om sina 8 fakta/(o)vanor.
I slutet av inlägget skriver du 8 (eller minst 4) personer som du utmanar.
1. Jag biter på naglarna tills det gör ont i fingrarna och jag inte ens kan hålla ett papper mellan tummen och pekfingret utan att det tar sjukt.
2. Jag tvättar håret en gång/vecka.
3. Jag är ett kontroll-freak. Har jag inte kontroll över situationer, eller inte vet "det senaste" skvallret så se punkt ett.
4. Jag har tvångstankar. Kan inte gå på streck, slår någon till mig på ena armen (t.ex) så måste jag slå till på andra armen med för att det ska kännas lika.
5. Jag älskar fiskbullar.
6. Jag betalade min lägenhet och bil utan att ta lån.
7. Jag hatar sånna här utmaningar.
8. Jag saknar mitt jobb och jobbkompisar oerhört mycket.
Utmanar:
Fredrik
Gia
Sandy
MalinT
Kevin
Kände stressen krypa på mig idag. På tisdag kommer mäklarn och fotograferar min lägenhet.. då finns den efter det, för allmänn beskådning. För budgivning. Det känns längre inte som jag bor här.. jag känner mig hemlös. Det ser ut som jag städat med en al quida attack och jag förstår inte hur jag ska kunna reda upp skiten!! Jag är ju van att ha det såhär (inte ser det så hemskt ut heller, är mest bara massa saker överallt). Och nu har jag till tisdag 13.30 på mig. Började med hallen idag, och bara det fick mig ju att börja stöna av trötthet. Three rooms to go.. *pusta* Det är bara fotograferingen jag är nervös över, sen när jag får börja flytta, och det börjar hända saker, DÅ blir det roligt.
Jag är lite avis..
Mackies 6 månaders bebis fick tänder redan!! Vart är Villes tänder? Det är så man får prestations-ångest. Varje unge är unik bla, bla, bla.. JAG VEEET!! Men jag vill också ha en bebis med tänder!! Eller vill jag? Han gör så mycket framsteg ändå. Han reser sig mot olika prylar, han vill gå. Mackie: no hard feelings *blink blink* MEN hard feelings för konstiga utmaningar. Jag har aldrig hört om utmaningar i blogg världen. Ja ja..
Utmaningen: Bloggaren skriver 8 fakta/(o)vanor om sig själv.
Den som blir utmanad skriver ett eget blogginlägg om sina 8 fakta/(o)vanor.
I slutet av inlägget skriver du 8 (eller minst 4) personer som du utmanar.
1. Jag biter på naglarna tills det gör ont i fingrarna och jag inte ens kan hålla ett papper mellan tummen och pekfingret utan att det tar sjukt.
2. Jag tvättar håret en gång/vecka.
3. Jag är ett kontroll-freak. Har jag inte kontroll över situationer, eller inte vet "det senaste" skvallret så se punkt ett.
4. Jag har tvångstankar. Kan inte gå på streck, slår någon till mig på ena armen (t.ex) så måste jag slå till på andra armen med för att det ska kännas lika.
5. Jag älskar fiskbullar.
6. Jag betalade min lägenhet och bil utan att ta lån.
7. Jag hatar sånna här utmaningar.
8. Jag saknar mitt jobb och jobbkompisar oerhört mycket.
Utmanar:
Fredrik
Gia
Sandy
MalinT
Kevin
Over And Out
Måndag 2 februari - Det här intresserar mig mycket!
Hemligt hemligt..
Jag vill inte få falska förhoppningar, jag vill inte hoppas för mycket. Det här är ett erbjudande som nästan är för bra för att vara sant! Ikväll får jag veta.. skriver mer om det här då.
Igår var det Max namnsdag.
Det var första gången på 18 år som jag lyckades le, just den här dagen. Max fattas mig! Min älskade kusin. Det var så länge sen, och jag var så liten, mina minnen av dig bleknar aldrig, och minnen av dig får mig att le för att senare gråta av saknad.. jag saknar dig. Och det är efter dig jag döpte V till Max. Du var så viktig för mig.. och jag sa alltid att om jag någonsin får en son, ska han heta Max.. ingen kan ersätta dig, men Max Ville Valentin får mig att må bra/bättre.
Jag älskar dig av hela mitt hjärta.
JAG SKA FLYTTA!!! Jag fick lägenheten. Jag vet att jag inte pratat om det, men det har vart lite småkänsligt. 1 april blir det flytta, flytta, städa, flytta som gäller. Jag är så glaaaad!!!
Over And Out (for now)
Jag vill inte få falska förhoppningar, jag vill inte hoppas för mycket. Det här är ett erbjudande som nästan är för bra för att vara sant! Ikväll får jag veta.. skriver mer om det här då.
Igår var det Max namnsdag.
Det var första gången på 18 år som jag lyckades le, just den här dagen. Max fattas mig! Min älskade kusin. Det var så länge sen, och jag var så liten, mina minnen av dig bleknar aldrig, och minnen av dig får mig att le för att senare gråta av saknad.. jag saknar dig. Och det är efter dig jag döpte V till Max. Du var så viktig för mig.. och jag sa alltid att om jag någonsin får en son, ska han heta Max.. ingen kan ersätta dig, men Max Ville Valentin får mig att må bra/bättre.
Jag älskar dig av hela mitt hjärta.
JAG SKA FLYTTA!!! Jag fick lägenheten. Jag vet att jag inte pratat om det, men det har vart lite småkänsligt. 1 april blir det flytta, flytta, städa, flytta som gäller. Jag är så glaaaad!!!
Over And Out (for now)
