Mukkis

Igår kväll somnade jag i soffan. Med datorn i knät. Till Rederiet!

Hur är det möjligt?

 

Det blev frukost med grabb och sen bestämde jag mig för att ta tjuren vid hornet och ringa min arbetsgivare och se vad som händer, om och när vi nu byter flagga på Rosella.

Jag måste säga att Leila, på personalavdelningen på Viking Line, var väldigt saklig och sympatisk. Jag blev väl bemött, hon tog sig tid och lyssna och förstod att det här inte var det lättaste valet (se; förra inlägget) jag gjort. Det var skönt att prata med henne och hon hade humor. Leila har säkert bra betalt för att svara på våra frågor - men det tycker jag absolut hon är värd!

Tack till dig, för din tid.

 

Både i Sverige och i Finland.

Jag trodde liksom inte att såå många ville ringa till svenska Skatteverket en vanlig onsdag, angående utlandsarbete. "Du är placerad i kö. Vi är... 48, som svarar på dina frågor. Du har plats... 178 i kön. Din beräknade väntetid är... 19 minuter" Den finska sisun skriker "yippie" och dansar segerdansen på köksbordet - tills hon hör köplatsen..

Men för h****te HÄNG MIG!

Och efter halva väntetiden BRÖTS samtalet. Då blir man trött kan jag säga!!

Det förblev några frågetecken, men dem tar jag imorgon.

 

Får man kräva övertid för sånt här?

Nähe, jag tänkte väl det.

 

 

 

På eftermiddagen.

Kom Erika och hämtade grabb och mig för en visit till Falköping. Det luktade ändå kobajs i stan så vi kunde lika bra åka dit, tyckte jag.

Erika skulle hämta en säng hos en kille. Och inte hade grabb och jag så mycket annat för oss, så vi hänkade på.

Det blev en resa att minnas.