Everybody hurt sometimes

 
 
Efter att ha sett grabb se förjävlig ut i håret i flera veckor, hört hans oändliga bortisar om varför bara David får klippa honom - fick jag nog. Och idag förklarade han in i minsta detalj hur han ville ha håret.
Jag grät, men det är väl så när barn blir större - när de börjar bestämma själv. Det är ju hans hår. Och jag tycker att det blev så otroligt fint.
 
 
 
Han är så olik sig själv nu
- men han är den finaste i världen <3
 
 
 
Annars har vi det bra.
Imorse stegade jag ut i köket, iklädd trosor - BARA.
I ögonvrån ser jag, och blir snabbt påmind om, att vi inte är privata längre. Det är måndag och arbetarna är tillbaka!
Det gick dock på tre sekunder så satt en plast film på fönstret - HURRA, nu kan vi gå halvnakna igen!!!
Jag vet dock inte om det var för att låta oss vara privata hemma eller för att kanske skydda fönstren mot något...
 
 
 
Instängd - ja
 
 
 
Nuförtiden är min balkong en ruin.
Smutsig och oattraktiv..
I miss the times we had...
 
 
 
Over And Out
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0