Jaa, vad tråkigt..
Inget speciellt har hänt så jag berättar bara om min dag.
Mot alla odds och trotsålderns intåg så har jag förvånansvärt lugnt i mitt hem! Det var nog bara en sån 10 dagars grej..
Hela veckan har gått bra, vi har inte bråkat alls på morgnarna. Vi har klarat det helt galant ända från morgonen till kvällen. Det är en balansgång och det gäller att fatta vinkarna (jääävligt fort!) har jag märkt.
Och i natt sov grabb i sin säng hela natten.
Det var så jag blev kallsvettig och nervös för att han inte låg i min säng när klockan ringde imorse.
Jag: Näe, nu är han död! Vågar jag ens kolla så han andas? Vad möts jag av för syn...? Jävlar vad långt det är till hans rum nu då... snart svimmar jag!!
Lampan, som är starkare än solen själv, gjorde jobbet alltså!
Jiihaaa.
Fast det är fel att ropa hej... jag vet, men jag är lite mallig nu faktiskt.
Under tiden som grabb var på dagis, åkte jag till mina kära vänner i Timmersdala.
Så jag har sniffat bebis, druckit för mycket kaffe och blivit bjuden på mat.
Allt på fem timmar.
Fiiiint det!
När grabb kom hem, gick vi ut och klättrade i berg, hoppade ner för berg och åkte pulka rätt in i lyktstolpar och träd.
För det måste man tydligen göra, annars kan det bli liv i luckan.
Det är bara att hänga med.
Man blir ju knappast rastlös eftersom varje minut är annorlunda.
Over And Out
Kommentarer
Trackback
