Underbara saknade

Under jobbveckan inföll Ankas födelsedag.
Hela dagen gick bra. Jag förstod inte vad som var fel med mig.
Däremot dagen efter gick jag som i en dimma.
Ont i både ögon och hals efter att svalt tårar i sex timmar. Jag var ledig två timmar på eftermiddagen och låste in mig i hytten och grät. Jag minns inte när jag grät så mycket senast. Men det var skönt.

Anka, I miss you so much!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0