....




Ibland känns de där sömnlösa nätterna, när V var spädis,
som en baggis i gämförelse med vad vi går igenom nu.
När man är mitt i det, känns det hopplöst.
När det är över, känns det bra igen.
Det är något som är lika med båda upplevelserna.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0