Mukkis

Sen kunde det bara gå sämre, kände jag.
När Ville gjort det han skulle, ville han hjälpa till med gröten - vilket han gör varje morgon, så inget mer med det.

Han tar sin pall och ska hälla i havregryn - hälften hamnar på spisen.
Jag tar ett djupt andetag och börjar städa upp.

Ville: Ei haittaa, mamma (det gör inget mamma).

Jag: Mutter mutter mutter mutter...........

Ville häller i vatten - vilket går bra!

Jippiiieee!!

Salt.

Bra!!

Sen måste jag missat pirruetten ned från pallen via spisplattan.
Han är inte det barnet som gråter när han ramlar ner för en stol.


Jag: Brände du dig??!!

Ville: JaaaaaaaAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!

Och mycket riktigt, lillfingerknogen på vänstern såg ut som han skulle ha klått ner någon..


Efter en timme sa han: Mamma, min hand mår bra igen nu.

Bra.


Och tur var väl att gröten rann ner mellan
och bakom spisen, för det behövdes tydligen städas...





Over And Out