Att sakna nått man inte har.
Just nu saknar jag att vara kär..
Den här känslan har jag inte haft på flera år och jag
undrar varför den nu plötsligt sökte upp mig igen.
Jag hörde en låt
(på finska) hos mamma och pappa
häromsistens av Annika Eklund, och jag fastnade på
en gång. Oj vad jag önskade att jag viste vem jag
skulle sjunga texten för.
Jag älskar musik!
Och hade jag blivit döv hade jag lika bra kunnat dö.
Och så illa är det faktiskt!
Ofta snöar jag in mig på en låt.
Den går om och om igen i min Spotify lista (där man
numera inte får spela en låt mer än fem gånger, sen
raderas den. Vad är det för jävla idé??!!).
Tacka vet jag youtube.
Låtar jag haft på repeat det senaste året:
- Not the doctor (Alanis Morrisette)
- Hanna (Melissa Horn)
- Love the way you lie (Eminem feat Rihanna)
- AirPlanes (B.O.B feat Eminem)
- Lycka till med nästa kille
(Rolandz, eller nått, det var mest på skoj)
- Joutsenet (PMMP)
- Sydän täynä tyhjää (Anita Eklund)
Over And Out
