Återblick

På tal om telefonräkningar.
Veckan då jag var på jobb sist, hade vi väldigt tjock dimma ute på havet.
Man såg inte fören från aktern heller (136,1 m).
 
Jag hade i alla fall ledigt och tänkte passa på att ringa hem.
Utanför fönstret (som stod öppet) tutade kapten med båt-tutan var 180:e sekund (det fick jag reda på senare, tiden alltså).

Vi hade ju självklart paserat till finska sidan men tänkte att samtalet inte skulle bli så långt.
Ville blev helt superfarsinerad av tutandet och jag började bli stressad.

Ville
: Mamma, jag vill höra tutan igen!!

Jag: Jadu hjärtat, det är inte mamma som bestämmer sånt.

Och jag kände hur jag bad till kaptensguden att han skulle tuta snart.

Otålig Ville: Mammaa, när ska de tuta da???



TUUUUUUUUUT (eller mest BÖÖÖÖÖÖÖÖÖT!!!)


My economy was saved by the bell!!!






Over And Out






Kommentarer
Postat av: Jill

Nu har de nog lurat dig; 180 sekunder? Nja, ljudsignal med två minuters mellanrum är nog mera korrekt enl COLREG...det får du hälsa dem från mig!

Ha en skön barnfri vecka.

2011-07-11 @ 06:15:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0