Mukkis

Och jag bara fortsätter att erkänna..
Idag vaknade jag 08.09 och spontant tänkte:

"SHIT vi har missat Händige Manny idag med!!!
Helvete..."

För er som inte vet vad Händige Manny är, kan jag tala om att det är ett barnprogram på söndagmorgnarna. Och Ville ÄÄÄLSKAAAR Manny..
Förra söndagen missade vi det, och av någon anledning viste han det, och OJ vilket liv det blev (ännu en sida hos min son som är mindre omtyckt men respekterad).

Ville låg fortfarande och sov så jag smög ut i vardagsrummet för att kolla om det gått långt på programmet..
Ingen Manny...???
Så jag kollade text-tv, fast det enda jag reagerade på var klockan och tiden - 07.12.

Välkommen kära VINTERTID.

Sen såg vi Händige Manny när klockan var åtta på riktigt.


Idag har varit en solig dag.
Även om våra minnen går tillbaka till för ett år sen.
Mina gör det i alla fall.
Anka har varit borta i ett helt år nu och det känns för jävligt helt enkelt.

Fast, jag har bestämt mig för, att vara glad åt tiden jag fick med henne istället för att sörja att hon är borta.
Vist känns det enormt ensamt och tomt här utan henne - och hela tiden, men jag tror inte att det hjälper någon om man går och är ledsen åt det hela tiden..

Så Anka.
Vila i frid.
Jag tänker på dig
och saknar dig.
Du finns i våra hjärtan.
Puss




Over And Out