Lördag 30 oktober - Pannkakor!
Jag måste bara erkänna en grej eller två, om jag inte redan erkänt det:
Det är förbannat krävande emellanåt att leva med en två-åring!!
Idag ställde jag mig frågan/frågorna:
Vem förde bort mitt barn och förvandlade det till ett MONSTER???
Kan jag få min ängel tillbaka, tack?
Jag kan bara höja på ögonbrynen och skaka på huvudet, för jag förstår ingenting av det som händer och pågår i den här familjen just nu. Dels befinner sig mitt mentala jag, på ett plan som kan liknas med psykisk kaos-disaster av många anledningar.
Jag tror jag skulle behöva något lugnande....
Morfa någon??
Min son, som kommit på det där mantrat (som jag, en gång, trodde skulle bli en baggis att ta tag i) att han
- "kan allt själv"
- "vill inte"
- Skriker högt och ljudligt när saker inte går som han tänkt sig
- Gör sig lealös med flit när det ska tas på kläder
- Blir stel som en pinne (se; stor, fet stock!!!!!) när bilbältet ska på
- Osv
---kan ibland ta knäcken på mig - JA!
Jag blir hysterisk.
Nog hörde jag om att barn alltid kommer in i någon trots-ålder - MEN LÄGG AAAAV, skojja med mig eller??
Det här är det värsta jag varit med om.
Skönt att gapa av sig lite.
För jag vet, och jag känner mig själv.
Jag kommer klara det här med (jag gillar ju utmaningar (but this might take my life...)). Det måste väl finnas någon stackars jävel som har barn och sämre nerver än mig???
Hör av dig i så fall.
Jag uppskattar gärna historier om folk som har det VÄRRE än mig just nu.
Förlåt!
Varje gång Ville skriker över något.
Till exempel: "Mamma, du-valde-faktiskt-fel-tröja-åt-mig-idag, den-där-VÄÄÄÄGRAR-jag-ta-på-mig, den-går-så-dåligt-ihop-med-den-här-linjen-på-strumpan"- skriket, lägger jag huvudet på sned och frågar vänligt och medlidande: "Ville hjärtat, är det jobbigt att vara två år???" och han suckar och tittar på mig och säger med gråten i halsen: "Jaa...".
En redaktionschef på en tidning sa till sitt två-års-monster såhär:
"Jag tänker inte överge dig,
jag tänker fortsätta älska dig
hur arg du än blir"
Och det tycker jag låter klokt.
Det tänker jag med, fortsätta med!
Bilder från dagar som gått:
Undrar just vem han lärt sig
"Hur många färger"-leken av???
Tror ni han var sugen eller??
Jag tyckte det var ett sjysst datum på min present/hyra för hytten
jag fick häromveckan... hmm...
Idag träffade vi Stina och
Rebecka och tog en promenad.
Gjorde pannkakor.
Och SÅKLART ska de två sötisarna
ha gräddvisparna <3
Over And Out
Tack för dig att ha skrivat allting så ärligt!
Muista aina, että lapsi kasvattaa SINUA enemmän kuin sinä lasta. Matka lapsen kanssa on etuoikeus ja suuri lahja, josta olet päässyt osalliseksi. Tämän yritän itsekin pitää mielessäni elämän myllerryksissä.
Me kaikki vanhemmat olemme eläneet kertomiasi hetkiä lapsen kanssa, joka todellakin "osaa" mielestään kaiken itse ja haluaa määrätä... Ja tätä jatkuu parhaimmillaan vuosikausia.
En voi muuta kuin toivoa sinulle ymmärrystä ja pitkää pinnaa lapsen eri tänttäränttä-vaiheissa.
Ja muista, että sinä olet se aikuinen joka määrittelee rajat!
Kiitos täti!
Olen kyllä huomannu et on välillä aika rankka olla "aikuinen"..
Mutta onni on että rajat ollaan jo laitettu ja kylläkai minäkin selviään tästä hommasta ;)
I feel for you. Nilo ha hållt på ett tag me sina trotts fasoner som att inte ta på kläder, springa o gömma sej under köksbordet när vi ska åka iväg hem i från, vägra komma med in i lyan utan stå på parkeringen o slänga sej på marken, vägra hålla mej i handen om vi ska gå in i mat affären, får psykutbrott när vi handlar o kommer till kassan då bryter helvete ut så flera ggr har kassörskan packat i kassarna för att han vägrat sitta i kundvagnen, vägra ta på sej ytter kläder o blir tokig o skriker... ja u name it. och man försöker in i de sista o prata lugnt o fint o vara med görlig tills man inser att man inte kommer nån vart alls. då brukar ja bära honom o sen hålla i han stadigt tills han lugnar ner sej sen blir han Nilo igen som inget hänt... skumt de där (: men men han e inte sådär lika ofta nu så de avtar sakta men säkert inför nästa grej då antagligen ;) haha
Får tacka för besöket, alltid lika kul att umgås med dig och Ville :)
Krama
