Mukkis

"Jag vet att jag döljer en sanning. Att väntan inte leder någonstans.Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans"
Jag satte mig i bilen 03.07 i fredags morse. Snacka om ångest!
När alla andra sover som bäst (förutom min granne som just slutade jobbet då).
Fast det gick jätte bra att köra. Och eftersom jag hade mammas GPS hittade jag till universitetet i Örebro, där jag plockade upp Sandy.
Det var urtrevligt att få ha sällskap för en gångs skull!! Vi snackade massa SKIT och skrattade en del.
Nice, nice.
Och  resan gick så mycket snabbare!

Glada Söta Sandy


Väl på jobbet hade jag en ny chef.. eller ja, tillfällig chef, eftersom min verkliga chef har semester!
Sigurdur (som bott i Danmark halva livet).
- Jaa, han är från Island.
Det jobbigaste var väl bara att hålla reda på hur många -ur det skulle vara i namnet. Det hände att det blev Sigurdurdurdur emellanåt. Fram till att någon sa till mig: "Kan inte du säga Sigge som alla oss andra??"
- Eeh.. nä!
Han var i alla fall väldigt trevlig. Och bra. Man fick anstränga öronen lite emellanåt bara för att förstå.

Foto by: S



"De som är normala är de som kommer hit och jobbar en vecka och aldrig mer ses här igen. Resten blir kvar här"
//Oskar



Adina ser lite småhysterisk ut! Me Like!!
 

Adina och Ehlin (hjärta er)




När jag var och hälsade på hos Ehlin & Adina stod bilen under ett träd. De flesta bladen blåste bort under mina kilometer till Skövde, men en stackare höll sig fast: Den här!







Over And Out