Måndag 16 mars - Här står jag och flashar mig.

Varje morgon bjuder jag på dagens outfit och hår.
Det har varit händelserika dagar. Natalie hade sitt två-års kalas igår. Det blev tårta och kaffe och paketöppning. Tre barn och fem "vuxna". Det var trevligt, och Nattis var glad över sina presenter. V tyckte dock också att de var spännande och fick låna dem.


Efter kalaset åkte syster, V och jag till Joel och Mickan. Mickan hade inte känt några fosterrörelser på länge, så vi åkte in till förlossningen för att kontrollera att allt stod rätt till. Min syster är en ängel och tog V. Två timmar senare kom vi från förlossningen med en ny tid i handen. 


Den här dagen började klockan halv sju i morse. Jag trodde jag skulle dö när jag såg tiden!! Men men, det var bara att se glad ut och snällt gå upp. Som tur är, är alltid V på bra humör när han vaknar och jag får alltid världens största léende när jag slår upp ögonen. Och det gör hela min morgon värd att leva för (... och varför låter det så överdrivet?? Men det ÄR). Och solen var framme några minuter. Jag ställde mig ute på balkongen en stund för att lapa av solen. När jag kom på att jag stod i mina underbara gråa trekvarts leggins och ett svart nattlinne med rosa tryck på (som jag fått med en tidning en gång) och håret stod åt alla håll.. bilarna susade förbi på vadsboleden. Inte tror jag att någon tittar, men om någon skulle se, så skulle de nog få ett gott skratt.
V fick sin gröt SJÄLV idag. Och det här blev resultatet!

Är han inte helt fantastisk!!!


Han är så duktig min krapp!!

Idag var det riktigt roligt att åka på kontroll till förlossningen med M.
Jag träffade Caroline (barnmorskan som var med under min förlossning). Henne jag ville strö silver över. Herre Gud alltså, vilken människa!! Jag blev förvånad över att hon kom ihåg mig för det första. Det är ju ändå nio månader sen.. "klart jag kommer ihåg dig. Vissa är speciella" sa hon och tog mig på axeln. Jag blev helt varm, och kände mig gråtfärdig. Kanske hon säger så till alla, men det kändes bra när hon sa det. Och hon har gjort min dag - igen.
Haha!! Knäppte "smal-kort" på mig själv. Det var skoj att se att man i alla fall kan se smal ut, även om vågen vägrar ge med sig. Centimetrar försvinner i vilket fall.






Over And Out

  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0