Mukkis

Godmorgon - jag önska jag kunde säga det samma!!
Ibland känns det ju för jävligt, men för det mesta helt underbart. I natt har jag sovit, men jag tror det är dags att börja inse att, sova till nio, är att glömma ett tag frammöver. Han vaknar vid sju, å då är det slutsovet, för min skull iaf. Han är väldigt bestämd vid att det ska gås upp då, även om HAN sover vidare då *skrattar* Eller om han bara är arg och skriker en stund.. Fast ibland får man små kickar, som en bekräftelse på att man gjort nått bra. Det är svårt att förklara. Ni som är mammor fattar. Som när det klickar med barnet liksom. Som aha-upplevelser typ.
Igår log Ville för första gången!!

Over And Out!