Måndag 19 januari - Öronproppar -någon??
Jag ser det snöar, det var väl roligt, om det inte var 5 plus samtidigt!
Jag är inte riktigt nöjd med mina rutiner.. vet inte vad som hänt. Det började då när V var magsjuk, då fick han sova bredvid mig i sängen. Sen for jag på skidresa och när jag kom hem var han ganska orolig (säkert efter att ha slussats fram och tillbaka mellan Emil, farmor, mormor...) så han fick ligga bredvid mig igen. Och där ligger han än. Han sover fortfarande ganska oroligt, men han somnar själv i sin säng vid sju, men sen flyttar jag över honom till mig på natten. Han börjar med att gnälla lite, sen utvecklas det till ett ill-vrål, som håller på i ca en timme (ett råd till mina grannar som eventuellt störs är ÖRONPROPPAR, de räddade mig i natt). Han är helt otröstlig och inget hjälper. I natt gav jag honom 220ml välling efter en timmes vrål, och det hjälpte, men jag gillar det inte. För jag tror inte egentligen att han är hungrig, han biter på sina händer som galen, så jag gissar på (----tänderna----) igen.. Har börjat "av-vänja" mig själv från att ha honom bredvid mig, för jag tror inte att behovet ligger hos honom. Natten till igår flyttade jag honom till mig först efter klockan tre på natten (förut har det varit vid elva redan) och i natt kom han vid halv fem. Det går frammåt!!
Han har blivit så stark i kroppen och han vänder sig i sömnen, vilket väcker honom också. Och han gnäller för att han ligger på mage, sen skriker han för att man vänder honom till rygg, han lägger sig på sidan → han vänder sig till mage. Det är ingen som hellst idé ens att försöka mota honom från att vända sig till mage, för då blir han vansinnig för det.. oj oj, snälla, kan någon komma med ett dåligt råd?? Jag vet att det går över, fast det är ganska tufft just nu när man är mitt i det.
GRATTIS TILL GREGER Å JOHANNA (Johanna, som jag inte känner tyvärr) TILL ERA TVILLINGAR!
Jag är inte riktigt nöjd med mina rutiner.. vet inte vad som hänt. Det började då när V var magsjuk, då fick han sova bredvid mig i sängen. Sen for jag på skidresa och när jag kom hem var han ganska orolig (säkert efter att ha slussats fram och tillbaka mellan Emil, farmor, mormor...) så han fick ligga bredvid mig igen. Och där ligger han än. Han sover fortfarande ganska oroligt, men han somnar själv i sin säng vid sju, men sen flyttar jag över honom till mig på natten. Han börjar med att gnälla lite, sen utvecklas det till ett ill-vrål, som håller på i ca en timme (ett råd till mina grannar som eventuellt störs är ÖRONPROPPAR, de räddade mig i natt). Han är helt otröstlig och inget hjälper. I natt gav jag honom 220ml välling efter en timmes vrål, och det hjälpte, men jag gillar det inte. För jag tror inte egentligen att han är hungrig, han biter på sina händer som galen, så jag gissar på (----tänderna----) igen.. Har börjat "av-vänja" mig själv från att ha honom bredvid mig, för jag tror inte att behovet ligger hos honom. Natten till igår flyttade jag honom till mig först efter klockan tre på natten (förut har det varit vid elva redan) och i natt kom han vid halv fem. Det går frammåt!!
Han har blivit så stark i kroppen och han vänder sig i sömnen, vilket väcker honom också. Och han gnäller för att han ligger på mage, sen skriker han för att man vänder honom till rygg, han lägger sig på sidan → han vänder sig till mage. Det är ingen som hellst idé ens att försöka mota honom från att vända sig till mage, för då blir han vansinnig för det.. oj oj, snälla, kan någon komma med ett dåligt råd?? Jag vet att det går över, fast det är ganska tufft just nu när man är mitt i det.
GRATTIS TILL GREGER Å JOHANNA (Johanna, som jag inte känner tyvärr) TILL ERA TVILLINGAR!
Over And Out
Kommentarer
Trackback
