Fredag 27 juni - Konsten att be om hjälp.

Jag är en självgående människa å har varit det hela mitt liv!!
Varför skulle jag behöva be om hjälp för? Har jag åtagit mig det här, så ska jag väl bannimig inte behöva be om hjälp det första jag gör heller, eller?? - Klart jag ska!! Ingen ska behöva klara av de första veckorna/månaderna med ett barn ENSAM, men jag har så svårt för det. Jag har aldrig behövt be om hjälp för någonting förut i mitt liv, jag har klarat mig själv. Jag har klarat av att bekräfta mig själv, behöver jag bekräftelse så vet jag vart jag ska få den. MEN, det är JAG som hjälpt mina vänner förut, och nu bara för att det är omvända roller, så anser jag mig som "svag" och skämms för att be om det.. är inte det puckat? Eeeh, joo.. Klart man ska be om hjälp när man behöver. Jag har alltid ställt upp på mina vänner när de behövt mig, och självklart gör de samma för mig, men varför tycker jag då att jag utnyttjar dem? Det är ju helt vansinnigt egentligen. Alltså måste jag anse att mina vänner utnyttjade mig när jag hjälpte dem, men det gör jag inte!! Så gör vänner för varandra.
Jag har aldrig ursäktat mig så mycket som jag gjort den senaste tiden. Jag har ursäktat mig, för mig!! Är det ångestframkallande eller vad? Mitt forna jag hade aldrig gjort det. Ingen människa ska behöva ursäkta sig för sig heller. Man gör så gott man kan, sen kan man inte mer. That's it! Och sen behöver man hjälp. Jag har förstått det nu. Och blir man för mycket, så säger vännerna till. Så har jag (i mitt "tidigare" liv) sagt i alla fall.
Konsten att be om hjälp är svår.. och jag har inte klarat av det förut, inte än heller, men jag hoppas kunna göra det snart.
Over And Out.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0