NAKED
I've been walking around all day - NUDE
Det är sant.
Jag lovar - det finns inte en bild i världen som kan bevisa att jag haft kläder på mig idag. Och vi har vart till stan, vi har träffat grabbs pappa - hela dagen naken.
Ute på promenad. Känner mig något osäker när
jag gått en kilometer av Gröna vägen.. ska jag
våga mig ända in till stan, och se ut såhär??
- Eeh, jag sitter här mittemot min nakna mamma och äter glass, liksom..
syns det att jag skäms om jag ser ut såhär???
- Om jag cyklar sådär lagom långt framför mamma,
kanske folk inte fattar att hon är min...??
Lite järnväg såhär emellan..
Sen eftermiddag hemma i mitt badrum
Okej då, här syns det ju att jag har en tub-top på mig.
Men jag har aldrig känt mig så blottad förut. Sånna här
tubar måste jag skaffa fler av!!
Over And Out
Hur jag bor...
När jag kom hem igår...
Jag viste ju att de kommit en bit på väg.. det måste ju liksom hända saker på en vecka!! Den finska sisun tar satts ur bilen, hoppar en halvmeter upp i luften för att sen spurta mot huset för att se vad de gjort. Johanna hade vart ute på promenix och sett att jag inte har något balkong-räcke kvar och MMSat detta till mig.. jippi (!!!!!) kände jag... NOT! Så jag var faktiskt förberedd.
Men jag saknar faktiskt min balkong...
Och försöker man titta ut ur balkongfönstret, så möts man av det här...
Framsidan av mitt hus..
Plankor, plankor, plankor överallt...
Over And Out
HEEEEEEEJ!!!!!
Så var en vecka på Rosella avklarad.
Nu har jag semester.
När jag satt på bussen till Kapellskär, för en vecka sen, fick jag ett SMS från min kollega:
"Tyvärr måste du dela hytt med Pär-Ola i veckan. Hoppas det är okej."
På svenskflaggade fartyg behöver man aldrig dela hytt med någon.
Man har alltså rätt till en egen hytt när man är ombord.
Fast jag viste inte vem Pär-Ola var men svarade:
"Det får väl vara okej då. Bara han är snäll.."
När jag kom till hytten låg den här puddingen och väntade på mig.
Min kollega hade gjort en pratbubbla från munnen även denna gång:
- Välkommen på jobb snygging... åhh... mmm...åh.. du är så snygg.
Sånt här gör att man trivs likte extra.
I am back!
Under veckan har det busats en hel del.
Det har inte varit klokt, hur mycket vi har busat. Tre ungdomar i kassorna i café. Det hade inte kunnat vara en bättre vecka. Tack till mina kollegor som varit med och gjort veckan till något speciellt att komma ihåg <3
Kassan full med pinjenötter....
Härliga bilder i kameran, när man glömt mobilen i kassan
när man går på ledigt.
Det som är bestämt och på schemat under de här veckorna hemma, är:
- Grabb och jag ska på bio (dumma mig 2)
- Fredrik kommer hem, så vi ska träffa han
- Åka någonstans och bara vara (vet ej vart än, men det blir bra)
- Gosa med mitt gudbarn <3
Inte så ansträngande alltså..
Over And Out
Besök men ändå inte..
Det här var vad jag såg imorse när jag klev ut i köket.
Tack än en gång för persienner.
Over And Out
En dålig dag
Efter solsken kommer regn.
Nä, fy faan alltså. Den här dagen skulle jag bara vilja spola tillbaka och göra om, göra rätt. Jag vet inte vad, men jag har haft en grå mantel över mig hela dagen. Jag har varit irriterad och sur och mest har detta gått ut över min stackars son. Det här har varit värre än de värsta graviditetshormonerna och PMS jag varit med om alltså!! Och stackars Johanna, som vi umgåts med idag, måste ju tro att jag är helt från vettet och på väg mot ett mentalt sammanbrott, som jag gnällt och tyckt synd om mig själv (det är inte så farligt, men det är lite tufft ibland).
Det var jättekul att träffa både Johanna och Sixten idag, men någonstans kändes det som att det borde varit en bättre dag.. jag har som sagt bara varit sur och vresig hela dagen.. pust..
What's wrong with me??
Kanske det blir bra att åka på jobb imorgon.
Grabb ska till dagis, och jag tror att han behöver semester från mig också..
Jag ska aldrig säga nånting!
För ett tag sen sa jag högt (och det tänker jag aldrig mer göra om) att grabb var så himla fantastisk och hjälpsam. Inget var jobbigt och vi hade bara mysigt... tills jag yttrade det. Den finska sisun sitter i ett hörn och har sitt ansikte i sina händer och skakar på huvudet. Jag har tillockmed börjat tänka på hur mycket dasspapper det går åt när man är hemma länge... något är ju inte rätt här..
Imorgon ska jag jobba. Ladda mamma-batterierna
och om en vecka komma hem, full med energi och
kärlek till min son.
Over And Out
Godmother
Imorse vaknade jag med en känsla i kroppen.
En känsla som inte riktigt gick att förklara vart den kom från. Fort som bara den aktiverade jag skärmen på min telefon, för jag måste ha reda på vad det är som hänt (jag tänkte ju mest på facebook). Fast jag behövde inte gå ut på facebook ens för att ett enormt léende skulle sprida sig i mitt ansikte. Jag hade fått en bild. En bild på en bebis. Och inte vilken bebis som helst: Simon och Saras bebis, mitt gudbarn.
Det är så häftigt att tänka att: I föräldrarnas värld stannar allt. Vi som var och hälsade på, skulle vidare hem och laga mat eller jobba en sväng, åka till stan för att köpa en tröja eller gå till lekplatsen med våra stora barn. Föräldrarna kan sitta där med sitt underbara underverk och bara njuta, och titta, och förundras över livet de håller i, som de skapat. Det är som vi lever i två olika universum. Men föräldrar är såå värda det. Absolut.
Ååh, jag är så glad att du kommit.
Allt hade gått bra och alla var glada!
Och jag var så glad att jag nästan fick tårar i ögonen.
Det är något visst med bebisar. Lillen var bara lite över fyra
timmar gammal, när jag höll i honom idag.
Vilken grej alltså!
Hurra!
För livet, för er, för oss.
Älskade barn <3
Och jag ska försöka göra mitt yttersta för att vara den där
trygga personen i din omgivning, om mamma och pappa
inte, av någon anledning, nångång, skulle räcka till.Over And Out
Nostalgi 1
70-talet
Jag åkte till mina föräldrar och letade foton på mig själv, från när jag var en bebis.
Fast istället fick jag en resa tillbaka i tiden. Till den tiden då inte ens jag fandes.
När mina föräldrar var unga.
Det var ganska fachinerande att se alla farbröder och fastrar som unga (även om jag gjort det tusen gånger). Jag tror aldrig att jag sett de här fotona förr. Det var minst sagt nostalgiskt. De var tagna spontant, inte med en fotograf i en studio med finaste kläderna. Det här var 70-talet och då såg man bannimig ut såhär! Punkt.
Mamma
Pappa och mamma utanför farmors hus
(den här cykeln finns kvar än idag)
Min pappa (The Rockstar)
Over And Out
Nostalgi 2
Resa i tiden
Idag var jag på jakt efter mitt fotoalbum från när jag föddes.
Vi hittade bilder från min fjortis-tid..
Jag: Men mamma, från när jag föddes, sa jag, inte när jag söp första gången.
Efter att ha rotat igenom de flesta av skåpen under knähöjd, konstaterade jag att jag inte kommer hitta det där albumet idag. Istället fann jag något annat intresant - mitt dopljus!
Snacka om att man börjat snåla med stearinet nu för tiden.
Ett gammalt vykort
Over And Out
Midsommar
Grabb och jag tog en lååång och härlig promenad idag.
Även om dagen vart grå och humöret har svajjat så kändes det lite bättre efter en rask promenad.
Även om dagen vart grå och humöret har svajjat så kändes det lite bättre efter en rask promenad.
Såhär efter självaste midsommarafton, ser man massa saker på ställen där de kanske inte borde vara.
Som ölburkar i diken, chipspåsar längs vägar och colaflaskor som det säkert varit någon häx-blandning i.
Eller de här vid en cykelväg.
Någon hade nog vääääldigt trevligt igår.
Over And Out
Pics
Vår midsommar!
Vi fick komma med Jalle och Erika på en båt-tur
Det blåste dock mycket så turen blev inte lång
Här är grabb och Jonas
Kapten Jalle
Erika och jag trivs i guppandet
Kapten OCH grillmästare. Jag måste bara erkänna att jag har en väldigt bra vän.
Och Erika har en jääävligt bra man.
Middag!
Jonas, Erika och Jalle var sugna på en "liten" isbjörn
Grabb hittar alltid nått att göra <3
Over And Out
Krönika
Mammakilon
Jag läste just en krönika i Mama, skriven av Malin Wollin.
Den handlade om det här med att komma tillbaka efter en förlossning. Med vikt och kläder.
Jag kan själv känna igen mig i det hon skriver, dock har hon haft lätt att "komma tillbaka" i tre fall av fyra.. hon har fyra barn och hon undrar varför det inte var lätt den här gången, när alla andra graviditetskilon runnit av henne. Jag har ett barn, men känner igen hur hon har det.
Varför passar fortfarande inte de där byxorna som jag hade innan (jag blev ju av med mina gravkilon med hjälp av ViktVäktarna när grabb var två och ett halvt), man känner sig maktlös och hemsk?
Jag kan också känna...
..när någon säger "äh, du ska inte känna att du är floffig - du har ju fött barn" att den personen inte fattar ett skit om livet, eller just som Malin Wollin beskrev det: Kommer någon med fler dumma kommentarer "trycker jag dem långt ner i halsen så att bara en prisbelönt analexpert kan nå dem". Det var fem år sen!! Det är inte så att barnet kommer upp mitt i natten och tvångs-matar mig under pistolhot med choklad, vitt bröd och O'boy.
Jag kan också känna...
..orättvisa.. Jasså? Gick man inte ner i vikt utav bara tanken att jag vaknar upp smal imorgon? Jasså? Det fungerar inte att sitta i soffan om kvällarna och äta upp grabbens överblivna lördagsgodis? Varför inte då, då? Jag har gått till lekplatsen, ett varv runt Hentorp, och tillbaka idag (500 meter), jag kände nästan att andhämtningen ökade och en liiiiten svettdroppe trängdes någonstans mellan mina hudlager i pannan, varför får inte fettförbränningen en boost och jag blir av med floffat??
Det var en väldigt bra krönika i alla fall.
(Jag har försökt hitta och länka krönikan. Men hittade inte. Ni får helt enkelt nöja er med min variant...)
Over And Out
Midsommar
Glad midsommar önskar jag alla
mina läsare.
Hoppas ni får en trevlig dag.
Själv ska jag ut på sjön - såvida det inte regnar.
Enligt SMHI skulle kraftiga skyfall inträffa just över vår
båt. Men jag fortsätter leva i förnekelse och tror att
det är ett skämt!
Vad ska Du göra?
Over And Out
Boibilen
Stora far-å-fläng-dagen!
Jag har känt mig som förr i tiden idag. När man hade myror i baken och inte kunde hållas på en plats mer än två timmar.
Grabb och jag sitter i soffan och tittar på tv.
Det ska vara mysigt på morgon.
Först var vi till sjukhuset för att ge lite blod.
Det var tydligen min 25e gång så jag fick en silver-pin.
Jeeeee!!
När vi skulle bestämma tid till nästa gång fick jag en butter min av läkaren. För nämligen, efter att man tatuerat sig, så måste man vänta ett halvår innan man får ge blod igen - min nästa blodgivning är i maj nästa år.
Jeee!!
Vi åkte till Lisa för lite lunch.
Jag har aldrig varit till Lisas hus förut, men jag älskade det! Tänk vad fint det kan vara i hus. Det är när man träffar folk som bor i hus, som man undrar om man själv ligger steget efter på något vis. Att bo i hus är ju vuxen-poäng liksom. Det är samma när man träffar folk som väntar eller just har fått barn nummer två, "har jag missat något i evolutionen eller??" Sen när man lämnar dem, så inser man igen, hur bra man trivs egentligen och man fattar inte alls varför man tyckte att man låg så efter. Vad är det egentligen som ändrar sinnet och tycket så?
När Lisa åkte till jobbet åkte grabb och jag runt halva Skaraborg.
Oj vad långt det lät. Men vi skulle till nästa hus-ägande kompis och fika. Vi satt ute på tomten när vi i ögonvrån såg, för att en nanosekund senare höra, en fågel krascha in i deras FLAGGSTÅNG och falla till marken. Hur är det möjligt? Luften är full av fri yta att flyga på, men fågeln flög in i flaggstången. Den rörde sig en stund, men sen tror jag att vi konstaterade den död. Det var helt sjukt. Jag fattar ännu inte..
Min son, pianisten!
Skruv-räknar-lek
Over And Out
Nattligt besök
Dessa kommentarer!
Förra natten fick jag besök.
En kille som just fyllt fem år, kom med stapplande steg till min säng.
Jag: Varför sover du inte i din egen säng?
Sömndrucken grabb: Jag orkar inte...
Idag var vi hos mina föräldrar.
Grabb spelar spel på datorn och jag har tjatat på honom i tio
minuter om att vi måste börja tänka på refrängen och åka hemmåt.
Grabb: Men mammaaaa. Jag har inte tid!!
Over And Out
Bygget
Jag behöver inte ens bekanta mig med arbetarna på den här platsen.
Grabb kirrar biffen - åt mig.
Idag när vi gick ut, höll en arbetare på att bära rör
och plankor när han får syn på grabb: "Tjeeeeena killen! Allt bra??"
Grabb: "Det är bra. Ganska varmt idag!"
Hur ska det här sluta???
Jaa, utbyggnad av balkongen var det ja... eller nä.
Här skulle jag bra kunna sitta och dricka mitt morgonkaffe.
Eftersom jag inte har några möbler kvar PÅ BALKONGEN.
Over And Out
Ut med den gamla..
Min pappa har köpt en ny bil.
Och inge bitter är ju jag över att det är just en sån bil som jag drömmer om. Okej, jag har inga höga krav, det är en Volvo, men det är den bilen jag blev så förjordat kär i första gången jag såg den. Och i all bitterhet blir jag ännu bittrare över att veta att pappa minsann har råd med den här bilen utan att det ens gör ont - och jag har inte råd med den här bilen. Måste man vara sextio år fylda för att kunna göra sina drömmar sanna? Va?
Det är bara att vänta i tretti år till då.
Jag fick i alla fall provköra.
Och den är ju bra på alla vis med elektriska handbromsen, motorn som stängs av när man lyfter kopplingen, automatbromsar som undviker krockar i bilköer, rumpvärmare både fram och bak... bla bla bla..
Och den rörde på sig med sin turbo.
Den hade nog varit tusen gånger roligare att köra om inte
pappa suttit bredvid och vart yyyyber nervös för varje möte eller sväng jag tog.
För att inte tala om anmärkandet om hur jag höll i ratten...
Jaa, jaa, man slutar väl aldrig vara förälder (eller superrädd om sin sprojlans nya bil).
Fast min favorit var smurfblå
Over And Out
Gör ingenting
Igår var vi på Mösseberg.
Där finns ett torn som är bygt 1902 (??). Det är 35 m högt och man måste prompt upp i det.
Jag tvekade först, men sen när alla andra skulle gå, så skulle ju inte jag vara sämre.
Men alltså!! Vilka trappor. För det första kändes det som man aldrig kom uppåt. Det var sånna som var för låga för att ta ett trappsteg i taget, men för höga för att ta dubbla.Sen, även om det enda man såg var mur, så kändes det som hela tornet svajade.
Hur står det till med höjdrädslan egentligen, Maria??
Hur tänkte man när man byggde det här tornet?
"Jaaa, jippiie, vi bygger ett torn som ska ta död på folk bara de går i det!!
DET gör vi!!"
Jag vet inte vad det här tornet användes till, men inte kan det ha varit för att på skoj gå upp i. Kanske "här får vi i alla fall vara i fred, för det är ingen jävel som orkar klättra hit".
Jag har ju inte världens bästa kondis, det är ju deffinitivt synd att anklaga mig för, men är det okej att ha mjölksyra i knäna, fortfarande en timme efter att man kommit ner??!!
Och vilken träningsvärk jag har idag. Jag måste se extremt fjantig ut när jag går i trappor idag, speciellt nerför.
Det kommer dröja LÄÄÄÄNGE innan jag går upp i det tornet igen.
Over And Out
Njuta
Morgon.
Jag skulle mest av allt vilja sitta ute i gräset, iklädd något som visar min bleka hud för solen, och dricka mitt morgon kaffe. Grabb sover ännu (08,43).. han var tuff igår kväll. Klockan var väl runt tio innan Sandmannen lyckades brotta ner honom.
Det var alla möjliga bortförklaringar igår, och jag kan inte låta bli att skratta åt dem:
- Mammaaa, det kliar här. Jag behöver nog salva. Du glömde ju sätta salva..
- Kissnödig (klassikern)
- Jag kan inte sova, får jag räkna lite i min bok?
- Kan du sitta utanför mitt fum.
(När grabb var liten körde jag på en ignorerings-metod. Den går ut på att ignorera betéenden som man inte gillar och får fram det man vill. Som i det här fallet att somna. Efter att jag lagt honom, sagt god natt och pussats och kramats, tog jag en bok och satte mig utanför hans rum. Detta gör att han ser att jag finns i närheten vad som än händer. Och jag ser till att han inte kommer ur sitt rum. Man ignorerar vad barnet gör i fem minuter, går till sängen, bäddar ner, säger god natt och sätter sig utanför rummet igen. Nu när han är större gör han inga protester. Han har lärt sig att jag menar allvar, i alla fall vid sänggående. Men ibland vill han att jag sitter utanför och läser en bok. Endel tycker att den här metoden är brutal och grym. Och det fungerar inte på alla barn eller heller vuxna. Jag måste säga att jag hört mer negativt än positivt om den här metoden från mina vänner som har barn. Kanske var det bara jag som var "grym och elak". Det fungerade för oss ändå och jag fick snabbt sova hela nätterna.) - Jag vill inte ligga här själv
(även om han har hela sängen full av mjuka djur för tillfället)
Men nu är det nog dags att väcka honom.
09.08.
Over And Out
Jag blir inmurad
Det börjar kännas lite läskigt faktiskt.
Tog det en timme, efter att jag vaknat, så fanns rena plan att gå på, utanför mina fönster!
Här går det med stormfart.
Måste erkänna att det kändes ganska komiskt att sitta och äta i köket idag när det sprang två karlar utanför fönstret. Imorgon när man vaknar går det säkert folk utanför sovrumsfönstret.
Jag tackar Gud för persiennerna!!
Fast man blir att känna sig lite instängd.
Vilken tur att det varit bra väder med sol och 25 grader idag!
Här bor jag då... mitt sovrum är från balkongen.
Over And Out
Bada!
Måndag
Jaa, har man inte gjort nånting på hele da'n så kan man ju lika bra åka och bada halv fem på eftermiddagen. Inget konstigt med det, kändes bara som dagen kom igång då först.
Lika kul varje gång man åker till det här stället.
Grabb var inte långsam med att hoppa i
Värma sig lite emellanåt
Störtskön måndag om jag får säga det själv
Over And Out