It's on me

Jag bjuder på lite bilder från arbetspasset.
 
 
 
Det här skulle släpas hem då.. pust.

 
 
 
 
"Den ensamma fyren"
Jag vet inte varför jag alltid kallat den det,
men jag gillar den. Den är fin.
 
 
 
V6-kaninen hade deckat när jag kom hem
efter en lååång arbetsdag.
 
 
 
Katja-lainen lyckades få till en fläta i mitt hår <3
 
 
 
GO SKÖVDE!
IT'S YOUR BIRTHDAY, WE GONNA PARTY LIKE IT'S YOUR BIRTHDAY!
För ett tag sen frågade en kollega vad jag önskade mig i trettiårspresent.
 
Jag: Jag är här på jobb, så jag skulle
bli jätteglad om jag fick turkisk-peppar-glass.
 
Kollega: Eeh, oookej..
 
 
På födelsedags-morgon, gick jag via café för att hämta kaffe.
Och på arbetsbänken stod detta och väntade på mig.
Har man inte de mest fantastiska kollegor i världen, så säg!
 

 
Egen plockade blommor och i skålen är det turkisk peppar.
 
 
...som sen förvandlades till detta!!!
Heaven - I'm in heaven.
 
 
 
TACK TILL ALLA FANTASTISKA KOLLEGOR
Jag blev så glad så jag grät när jag fick det här kortet.
Att så många engagerar sig i mig. Den finska sisun står på
översta pall och tar emot guldmedaljer och aplåder. Man blir ju rörd.
Jag är väl skyldig er ett kort från Grekland (eller vart det bär) sen.
I LOVE YOU ALL!!
 
 
 
Och nu är både blomster och kort och trettiåringen, hemma.
Fantastiska människor - NI alltså!
 
 
 
 
Over And Out
 
 

ÄLSKLIIIING

Bröt och stånk.
- Kan du FLYTTA PÅ DIG, du står lite i vägen!!
 
- Du ska alltid vara så jävla osmidig!
 
- Men se här nu, jag har ju massa saker som ska ur bilen och in i lägenheten. Kan du inte bara gå ut ur bilen på din egen sida, NEJ, det hjälper inte, jag vill inte ha dina pussar!!
 
- Jag kanske är osmidig, men du är tamigfan bara för otacksam.
 
Den finska sisun sätter sig på golvet i
baksätet i bilen och lipar.
 
- Jaa, jaa, jag tar packningen och dig på mina axlar då. Det är
ju bara tre lådor öl, mina trettiårsblommor och mina ordinarie saker
som jag släpar. Tack för din jävla hjälp! Dessutom fanns det ingen
parkeringsplats så vi fick ställa oss hundrafemtio meter från huset!
Helvetes helvete..
 
 
Den finska sisun strålar upp och sätter sig stolt på min axel och slickar mig i örat...
 
 
 
Jag hoppas det blir en jäääävligt bra fest på lördag.
Så det var värt att släpa allt det här ända från Rosella.
 
 
HEEEEEEJ ALLIHOPA!
Oj, har ni saknat mig sådär mycket? Jag blir så rörd!
Tack!
Nu har den här nyblivna trettiåringen hittat hem igen.
Utan ångest, krämpor eller nojjor! Tänka sig. Nu tar jag tretti med storm. Bannimig.
This feels good!!
 
 
 
Over And Out
 
 

Living on the edge

Ibland är dock inte jag så bra!
Något förståeligt är ju att grabb och jag har olika matbehov/energibehov.
Han som rör sig hela tiden behöver ju självklart mat oftare än mig, som beter mig som en flötmunk mest. För det mesta misslyckas jag att hålla en fast tid då vi äter. Eftersom tiden alltid beror på hur han har ätit frukost..
Blaa, blaa, blaaaaa....
Det är i alla fall roligare att äta om han är hungrig.
Annars är ju maten inte intresant liksom.
 
 
Idag lyckades jag nästan.
Det var just och just så det dåliga humöret infann sig i grabb. Och det märkte jag när han började prata om att han ville äta i vardagsrummet, till TVn.. ALDRIG I LIVET!!
 
 
Jag: Men hjärtat då, vi kan inte äta i vardagsrummet, det händer liksom inte.
 
 
Ville blir både frustrerad och arg,
tårar börjar synas i hans ögon.
 
 
Ville: Men jag vill det!! Jag VILL äta i vardagsrummet!!!!!!!!
 
 
Den finska sisun börjar bli nervös
och springer runt ett bord. Och jag måste tänka fort
- innan det blir katastrof.
 
 
Jag: Vi kan tända ljus på bordet om vi äter i köket!!!
 
 
Det funkade!!
Och grabb ser ut som just som man kan
tänka sig. En nygråten kille som ler,
med tårarna rinnandes längst kinderna.
Den finska sisun svimmar på golvet av
utmattning följt av nervositeten.
 
 
 
Efter maten är grabb så glad.
Han har ätit upp allt på sin tallrik, han är stolt över sig själv. Så glad att han bär bort både sin egen och min tallrik.
Plötsligt fylls hans kropp av all energi han ätit upp, och han vet inte riktigt vart han ska göra av allting. Han börjar rita fyrkanter i varann på ett papper vid köksbordet. Jag märker att han använder en penna som han inte borde använda...
 
 
Jag: Snälla du, kan du inte ta en annan penna??
 
 
Varpå han blir vansinnig.
 
 
Ville: Meh... NÄE... jag vill inte... jag tycker... mammaaa... JAG ÄR TRÖTT!!
 
 
Han famlar efter min hand.
 
 
Jag: Ska vi lägga oss och vila i min säng??
 
 
Ville: Nää, i min...
 
 
Så lade vi oss och vilade i två minuter.
 
 
 

Over And Out
 
 

På gång

Det är mycket nu.
Samtidigt som min finska sisu har fullt upp att heja på Finland i hockeyn och är helt okontaktbar där hon, nuförtiden, sitter i soffan framför TVn och biter på naglarna, så försöker jag planera en massa saker.
Till exempel har jag ju en stundande födelsedag att fira. Och det ska väl bli något kalas för det också.. tårta, öl, vin, sprit, bra väder... och varesig det kommer folk eller inte (otroligt...) så ska i alla fall jag fira den. Det är inte alla dagar man fyller tretti!
Ni som följt mig, har märkt att det tjatas ganska mycket om tretti.
Grejen är att det är för mig helt otroligt att jag faktiskt ska bli det!! Jag känner mig inte så, eller så är inte tretti så gammalt som jag trodde, för några år sen. Vart tog alla år vägen? Vad har jag gjort och vad har jag åstadkommit?
I mitt huvud är jag 22 och vet lika mycket om livet nu som då.
 
 
Jag har gjort några tatueringar i mina dagar.
Man kan väl inte direkt säga att alla är genomtänkta, de är som störst kanske fem centimeter.
Min kompis, Johanna, sa en gång: "Du kommer se ut som ett anteckningsblock när du är färdig!" Och jag kan kanske till viss del hålla med henne...
Hade jag vart tatuerare, hade jag avrått mig från att göra i alla fall två av dem fem. Men, men, man var ung en gång. Och det får man leva med idag.
Nu har jag varit och fixat med min tretti-års-kris.
Jag ska göra en större tatuering. En som jag funderat på ett tag, ett ganska långt tag... och nu ska jag våga göra.
 
 
Jag var för någon vecka sen och beställde tid.
 
 
Jag: Det behöver absolut inte vara en tid imorgon...
 
 
Tatuerare: Eeeh, jag har ganska mycket att göra...
 
 
Jag: Det behöver inte vara en tid nästa vecka heller...
 
 
Tatueraren tittar på mig som om jag vore kocko.
 
 
Jag: Jag menar bara att den där tiden inte behöver vara ens nästa månad...
 
 
Tatuerare: Jag har tid i augusti...
 
 
Jag: Det låter jätte bra!! Jag tar den!
 
 
 
 
 
 
 
 
Over And Out
 
 

Non mobile area

Viste ni att, i USA är de inte alltid så dumma!
Vart man än tittar, på gatan, i köer, på bussen, p-hus, i affärer, köpcenter, i bilen, nöjesfält, på löprundor, på parkbänkar, lekplatser, möten, övergångsställen (är folk inte rädda om livet mera??), i reklampauser, torg, stränder, flygplan, tåg, traktorer... överallt är de!
De smarta telefonerna.
 
Bussen går utanför mitt fönster varje kvart.
Och det slår aldrig fel. När man tittar in i bussen så sitter majoriteten med blicken i sin smartphone.
Till och med när man kör bil själv!
Det är inte riktigt klokt. Och hur sjukt är det inte att skicka SMS när man kör bil? Kan det inte vänta?? Va!! Åter igen: ÄR FOLK INTE RÄDDA OM SITT LIV MERA!!??
I Finland blev det för något år sen olagligt att prata i telefon när man kör bil - om man inte har headset. Det verkar klokt tycker jag. För det är en liten konst i sig att hålla i ratten, växla och blinka samtidigt - med en hand. För att inte glömma nämna om man har barn där till, i bilen!!
Jag är inte felfri heller. Det händer faktiskt att även jag gör allt det här ibland.............. jag som annars är så felfri.
 
Nu har jag hört något helt fantastiskt!
Jag hörde att, på vissa lekplatser i USA, har man rest upp störningssändare. Så man inte kan använda mobil eller teknisk utrustning alls på lekområdet.
Vore inte det bra?
Så föräldrar liksom tar sig tid att leka med sina barn på lekplatsen. Inte bara tar dem dit, för att själv sätta sig på en bänk och knappa.
Jag tror det skulle vara suveränt!
Jag har nog kommit på mig själv många gånger att bara lyssnat med ett halvt öra på vad grabb säger, för att mumla tillbaka ett "joo, joo, det är bra..." eller "vänta lite hjärtat, mamma ska bara göra en grej först".
Och jag tycker det är så fult!
 
Snacka om att inte utnyttja den kvalitetstid man får, med sitt barn. Telefonen har man ju ändå ständigt i handen.
 
 
Nä!!
Inför de där Non Mobile Area lekplatserna NU.
Jag tror det skulle vara nyttigt för både vuxna och barn.
 
 
 
Over And Out
 
 

Windows 8

Det här med windows 8.
Det skulle vara så lätt och logiskt.
Försäljaren sa till mig, när jag köpte den här datorn, att windows har gjort allting så logiskt. Att det förra systemet var ologiskt.
Hur tänkte hon nu?
Logiskt är väl ändå det man är van vid! Och eftersom alla windows varit "liknande" hittills och windows 8 helt annorlunda så är väl inte åttan LOGISK??
Jag har haft den här burken nu i snart tre månader och fortfarande inte fattat logiken.
 
 
Min kusin sa: Det enda som hänt vid uppgraderingen
till windows 8 är att windows-knappen fått en funktion!
 
 
Så, i tretti-års-present önskar jag mig förståelse för hur windows 8 är så logiskt.
 
 
Eller är det som Petter säger:
 
"Det är så logiskt, alla fattar - utom du.
Du har inte en aning..."
 
 
Over And Out
 
 

Mors dag

Det fantastiska med att vara finne i Sverige är att man får ha två morsdagar!
Idag är det morsdag i Finland.
ONNEA MINULLE!!
 
Jäävla glädje man har av det då!
Läste just på facebook att andras ungar kommit med kaffe på sängen och givit presenter åt sina mammor. De här barnen är yngre än min grabb.
 
Min fråga är: Hur håller de ordning på att det är morsdag idag?? Hur har ni bett er åt? Min unge kan veta att det är söndag idag och man får inte äta godis en söndag. Har era barn planerat i veckor att göra ett armband åt er? Smygit undan sådär i smyg, efter maten, och i hemlighet pillat på en present åt er... FUSK!
 
När jag berättade för grabb att det är morsdag i Finland idag så tittade han lite skeptiskt på mig. Jag frågade om jag inte kan få en extra kram i alla fall. Då tog han bort blicken och la sig ner i soffan och fortsatte titta på barnprogrammen.
 
 
Det fantastiska med att ha två morsdagar
är även att grabb får ett andra försök.
 
 
Over And Out
 
 
 

HJOMENVIST

 
 
 
FANTASTISKA DAG
Som jag nämnde tidigare, åkte grabb och jag till Hjo idag. Och det kunde inte vara en bättre dag, än idag, att åka på. Solen sken, vinden var något kall, men vad vore inte Hjo utan det??
När jag var yngre, i tonåren, var jag mycket i Hjo. Och det är sig likt än idag. En stor anledning till att jag älskar den här lilla staden - är ju vatten.
Jag älskar ju vatten!
 
 
 
 
Och framför allt älskar jag hamnen!
 
 
Jag hade med och prövade min kamera idag.
Och utsatt blev min favoritmodell.
 
 
 
Jag tror dock att det är modellen som gör bilden,
inte bilden som gör modellen.
 
 
 
 
 

Daniel och Erika tog med oss på en promenad på sånna vägar jag aldrig gått förut.
Hjo visade sina bästa sidor än en gång.
 
 
 
Jag vill tacka er för en underbar dag och middag.
Ni är så härliga människor båda två!
 
 
 
Over And Out
 
 
 

Träffa goda vänner

Idag ska grabb och jag till Hjo och mysa ihjäl oss med Jalle och Erika.
Vi ska grilla och prata, dricka kaffe och bara ta det lugnt. Kommer bli supermysigt.
Men vart är solen???
 
 
 
 
Over And Out
 
 

Premiär

 
 
 
Det gick väl sådär för grabb!
Hans första hockey-match på tv varade en period...
 
 
 
 

Luspank

Härlig och hostig fredag
I början såg det ut som att vi aldrig skulle komma ut ur lägenheten. Grabb hade hittat datorn och jag impuls-städade (och då kan jag hålla på i evigheter).
Men vid tolv - då fick det vara nog!
 
Vi åkte till mamma och pappa.
Där sattes vi på både gratis arbetskraft och gratis mat.
Ibland är livet gott!
 
 
 
Vi drog ett parti Mölkky, grabb och jag.
 
 
Hjälp i trädgården
 
 

Världens finaste idolfoton
 
 
 
 
Mamma följde med till Stadium.
Jag köpte ett par byxor till grabb, sen skulle jag bara via Blomsterlandet och köpa en hallon-planta.
Det är ju helt otroligt hur pinsamt det blir i kassan när köp inte medges. Kassörskan ojjade sig och frågade om jag ville pröva igen.
- Nää, det kommer inte mer pengar till det där kortet förrän den 20:e...
Och så fick min mamma betala för mig.
 
 
 
Och nu taggar vi inför Finland-Ryssland matchen i VM.
Grabb ska se sin första hockeymatch, får se hur länge han står ut.
 
 
Fast han är taggad också!
 
 
 
Over And Out
 
 

Morgon

 
 
Good Morning Everybody
 
Over And Out
 
 

Inte normalt

Igårkväll önskade jag att få drömma trevliga drömmar.
Fast jag vaknar upp och kommer på att jag haft den knäppaste drömmen på länge. Jag skulle hämta grabb å hans kusin på dagis.
 
Personal: Så kommer du ihåg att mamman är väldigt insatt i miljö politik så barnet får inte dricka filmjölk.
 
Jag: Även om jag drömmer tyckte jag det där var...
 
Personal: NU ÄR DET SÅ!!
 
Jaa, Jaa!! Och även om vi sällan köper hem filmjölk så blev det, i drömmen, världens största problem att komma på något att äta...
 
 
Over And Out
 
 

SMS

Min syster har en "vän".
Det är inte så otroligt, men nu träffar hon en karl då.
Som har barn. Vi kallar honom för Lasse.
 
Tidigare idag fick jag ett mess från min syster,
som då säkert befann sig i Ulricehamn.
 
 
Syrran: Är ni på leklandet nu?
 
Jag: På väg..
 
Syrran: Lasse och barna är där :)
 
Jag: Hehe.. vet inte hur han ser ut..
 
Syrran: Han vet hur du ser ut. "hon ser väl ut som du?"
 
Jag: Haha. Fast tjockare ;)
 
 
Efter att inte riktigt ha luskat ut, av alla trettisju pappor,
som fanns på leklandet, vem som var Lasse,
messade jag åter min syster...
 
 
Jag: Är han lite "att ta i"?
 
Syrran: Jupp ;)
 
Jag: Har han en svart keps?
 
Syrran: Joo
 
 
Jag skickar grabb att fråga en person som skulle
kunna vara Lasse, om han heter Lasse. Och i såfall
om han känner Kikki. Fast det var inte Lasse...
 
 
Jag: Skicka grabb å fråga en om han hette Lasse, men det var fel.
 
Syrran: De är hemma.. Han hade sett dig men våga inte hälsa, fegis!
 
Jag: Trodde han jag sku käka han till middag eller?
 
Syrran: Tyyyp
 
Jag: Fjant!
 
 
 
Over And Out
 
 
 

Leklandet

Hur många år har grabb sovit till längre än halv åtta?
Grabb gav mig stora chocken-Allan imorse när han sa att han inte ville sova mer. Klockan var ju för helvete inte mer än 06,34!!
- Och vad är det för fel på dig nu då?? Du har ju inte sovit sen förra veckan, typ. Sov nu!
Nähe? Men den funkade inte...
- Du kommer aldrig orka med leklandet idag om du går upp nu (var det, det sjukaste jag kunde komma på att hota med?? Joo, antagligen klockan halv sju på morgon, på en torsdag, en ledig vecka).
- Ja, mig får du då rakt inte upp ur sängen förrän den där sexan förvandlats till en åtta!
Grabb gick iväg och kom och väkte mig prick 08,34.
 
Tropiken har anlänt!
Och vist är det härligt (säger jag och låter som Agda, 83)!
Ingen kommer behöva åka utomlands den här sommaren, utlandet är här!! Det var så det kändes lite overkill att ha jeans på sig idag. Jag skippade faktiskt jackan, men fleace-tröjan jag hade var nog snäppet för varm också.
Det är helt sjukt - jag fyller tretti snart och allt jag kan komma på att blogga om är vädret.. hur känns det?
 
 
 
 
 
 
Idag åkte vi till Stellas Lekland.
Katarina och Rio var med och det var en helt lagom dag.
 
 
Det är dock svårt att få bra bilder,
med en mobil, på en femåring,
på ett lekland...
  
 
 
 
 
 
My One And Only
 
 
 
Over And Out
 
 

Känslor

Varför ska man alltid bli argast på den man älskar mest??
Jag undrar om inte jag borde bli anmäld till socialen snart, alltså. Idag har jag varit en riktigt dålig mamma! Så känns det ibland.
Ofta när vi ska äta, så får grabb välja vad vi ska äta för något (i alla fall första dagen hemma).
Jag vet, man ska inte bry sig om de små inte äter alltid, de äter när de blir hungriga. Jag försöker faktiskt låta bli att stressa över det, men det går inte. Jag vill inte att han ska tro att det är okej att äta vilka tider som lusten faller - när det är mat, då är det mat, punkt!!
För det mesta slutar vår första måltid hemma med att han gnäller över något (idag fick jag inte sänka musiken som var på, på 100 dB) jag vänder hans stol från bordet och ber honom att gå därifrån. Då går han ofta in på sitt rum och lägger sig i sängen.
 
Saker han kan gnälla om, som för mig är helt ologiska:
- gurkan är felskuren
- pastan är fel sort även om han valde den pastan för tre minuter sen
- han vill bara ha sallad, även om han beställt en hel tre-rätters som tagit en kvarts evighet att laga
(självklart lagar jag inte trerätters åt en fem-åring)
- det är mjölk i såsen
(??!!!!!)
- du, han eller jag sitter på fel plats
- han är en hund/katt/myrslok och kan äta endast med munnen, från golvet
(det där har jag slutat bry mig om. Tror han att han är en myrslok - så är han nog det då)
- han vill ha macka innan maten istället för efter
- jag har fel bestick eller till och med fel byxor på mig vid matbordet..
 
 
Jag vet att han har haft en tidig morgon, jag vet att han
är både trött och hungrig - och då duger inte maten!!
Jag kan bli helt ursinnig. Idag kastade jag hans tallrik
i golvet... oj, vad pedagogiskt.. NOT!!
Vad ska jag göra??
Mer än andas. För jag tror syret är slut ganska
snart om jag fortsätter med mina tio djupa varje gång.
 
 
Sen har han kommit in i en period i livet, där han mer eller mindre medvetet vill göra någon illa. Han trycker lite hårdare, drar lite mer, slår på punkter där han vet att det säkert gör ont, på andra alltså..
Jag vet, det är en trotsålder, men härda ut kvinna!!
Han behandlar mig som en betjänt.
Jag skulle vilja se hur han är hos andra.
Är han lika hos sin far och min mamma??
Gör de allt för honom?
 
- Mamma, hämta det.
- Mamma, gör det.
- Mamma, jag tycker att vi gör såhär.
- Mamma, du gör fel.
- Mamma, jag vet att det är såhär.
- Mamma, jag vill ha det såhär.
 
Och jag kan bli helt galen.
Vem tror han att han är??
Kung av Gröna vägen eller??!!!!?
 
Vist hör jag att det är en trotsålder som är på gång, när jag skriver det såhär svart på vitt.
Fast det är ibland svårt att förstå när man är mitt i det. Så har det ju alltid varit, vad det än är för trots-ålder han kommit i. Plötsligt är ens ängel borta och i hallen står ett galet troll som man inte känner igen. Och skriker gör han! Det tar en stund innan man fattar, innan man förstår vad som är på gång. Man vill bara ha det där äckliga trollet i säng så fort det bara går så man får fundera en stund över vad det var som egentligen hände.
Sen slår det en som en klubba i bakhuvudet: "Ahaaaa!!! NU fattar jag. Kan du vakna igen så jag kan be om ursäkt för allt jag gjort och sagt idag??"
 
 
 
Nä, imorgon blir det ny kraft och nya tag.
Jag kan inte deppa ner mig såhär pga en femåring!
Bannimig!
Kom igen nu sisun så ger vi oss på han imorgon.
 
 

Älskade barn

 
 

Over And Out
 
 

Fotosession

Skön dag hemma.
Syster kom på kaffe.
Vi var ute och gick och tog det allmänt lugnt.
 
 
Jag hade visat en bild för kockarna på jobbet i veckan.
Varpå jag fick frågan:
 
 
Kock: När togs det där fotot?
 
 
Jag: Eeeh... kanske två månader sen...
 
 
Kock: Du ser så annorlunda ut...
 
 
Jag: Det är min syster...
 
 
 
 
 
 
 
Så vi tänkte nu bevisa att vi inte är så lika,
genom att ta en bild på oss tillsammans...
 
 

Börjar bra.. två mongon..
 
 

- Kan du se lite normal ut, eller??!
 
 
 
- Eeeh... själv då??
 
 
 
Moget då..
 
 
 
Nu börjar det spåra ur..
 
 
 
...som sen slutar i ett skrattanfall...
 
 
 
 
 
Over And Out
 
 

Home

 
 
 
 
HOME IS WHERE ALL THINGS MAKE SENSE
 
 
 
Over And Out
 
 

Hemmaaaaa!!

Nu är alla maskiner igång i Hentorp igen!
Jag har vaknat.
Kaffet är på, första maskinen med tvätt snurrar, datorn med musik och telefon är igång.
Nu är livet gött igen.
Det är VM i hockey och jag är ledig i en vecka, kan det bli bättre?
 
 
 
 
Veckan på jobb kunde vart bättre.
För att låta så lite gnällig som möjligt (vilket mina arbetskamrater och några vänner utanför båten vet, inte är sant för fem ören) kan jag säga att jag varit förkyld hela veckan. Och jag blir kinkig som faaaan när jag är förkyld. Den finska sisun går och gömmer sig i ett träd när det bara känns lukt av förkylning.
Såå typiskt! Just som man skulle behöva den lite extra..
Tur att mamma finns, bara ett telefonsamtal bort, och kan trösta mig. Sen har en annan vän varit en bra stöd i min förkylning också.
Tusen tack till er!
 
 
OCH mina kollegor då såklart som inte fått mer i nerverna
än de fått, på mitt gnäll.
I freakin' love you!!
 
 
Under lördagen viste jag att jag skulle få dödslängtan.
Det var väl då min förkylning vart som starkast.
Den finska sisun och jag hade haft ett högljutt gräl under natten, då jag skrikit "VARFÖR FAAN KAN DU ALDRIG INFINNA DIG NÄR DET VERKLIGEN BEHÖVS, DIN VEKLING!!" och hon sprungit till skogs med svansen mellan benen.
Trots att Finland vann första matchen i VM (och Sverige förlorade), blev det såhär..
Fast min dödslängtan kom tidigare än jag trodde.
Jag hade vaknat 06,22 (finsk tid), snoken helt täppt, huvudet sprängde av allt hostande... ja, ni vet hur det är. Och klockan 09,36 bröt jag ihop inför självaste restaurangchefen. How pinsamt är inte det då!!? Va? Nu vet ju hon också att jag har perfekt fungerande tårkanaler... och då var det nog bara 11 timmar kvar av arbetsdagen!!
God-damet!!
 
 
Trots uteblivet stöd från den finska
sisun så försöker jag hålla humöret uppe.
 
 
Och fint väder har vi haft.
Sommar på gång??
 
 
 
Viking Lines ISABELLA såldes för ett tag sen till konkurenten.
Hon fick i alla fall behålla ett liknande namn.
Idag heter hon ISABELLE.
 
 
 
 
I just love the view <3
 
 
 
 
 
Over And Out
 
 

Minnen

Jag har en bokhylla från IKEA.
Han heter Expidit.
Väldigt... både praktisk och opraktisk, om jag får säga det själv.
Praktisk av den anledningen att den ser stilren och ser bra ut. Å andra sidan samlar man på sig massor med skit som man bara ställer där tills nästa gång, samt att den är jättejobbig att damma ur. Självklart är den av kurörten svart också så - ja, damm syns.
 
 
 
 
Häromdagen insåg jag att Herr Expidit var jäävligt bra att gömma och glömma minnen i också.
Som de där gamla kalendrarna som man skrivit i, dag för dag, vad som försiggick.
Som idag t.ex fast 2009, var det solsken och min vän Lisa var över på kaffe, jag var på en lekplats med Simon, Nattis och min syster (grabb måste vart 10 månader).
Anka, hennes hund Molly, Mikaela och Youshi var där också.
 
Jaa, det var fyra år sen.. idag..
Det är inte klokt hur man kan sakna en människa så mycket och ibland känns det som det bara blir värre ju mer tiden går.
 
 
Jag hittade även en dagbok i herr Expidit.
Där jag skrivit ganska ingående om ett förhållande jag varit i.
Jag har i den här dagboken skrivit "jag struntar i om jag inte får några egna barn - bara jag får vara med ...... ".
Hur tänkte jag då? Jag har alltid vetat att jag ska ha barn.
Tänk att det var min hand som skrev det där en gång.
 
 
 
 
Minnen.. ja, vad ska man säga.
Man kanske blir äldre och klokare med åren,
kanske man inte ska stressa som man gör,
man kommer inte fram snabbare för det..
 
 
 
Puss på er!
 
 
 
Over And Out
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0